Spänningshuvudvärk – symtom, orsaker och behandling

 

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk är en vanlig form av huvudvärk som ofta upplevs som ett tryck eller ett åtstramande band runt huvudet. Värken är vanligtvis mild till måttlig och kan förekomma tillsammans med spänningar eller ömhet i nacke, skuldror och käke.

Besvären kan påverkas av flera faktorer, exempelvis stress, sömn, långvarigt stillasittande och muskelspänningar. För vissa kommer huvudvärken sporadiskt, medan andra har återkommande besvär under längre perioder.

På den här sidan går vi igenom vanliga symtom och möjliga bidragande faktorer, vad du kan göra själv och när det kan vara lämpligt att söka vård eller hjälp för dina besvär.

Vem får spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk kan drabba alla men är vanligast i åldern 20-40 år och förekomsten minskar ju äldre man blir. Det är något vanligare att kvinnor får den här typen av huvudvärk, men skillnaden är marginell.

Spänningshuvudvärk kan vara från bara några minuter till veckor.

 

Hur känns spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk beskrivs ofta som en molande, tryckande eller åtstramande värk. Det kan kännas som ett band runt huvudet eller som ett tryck över pannan, tinningarna eller bakhuvudet. Värken sitter ofta på båda sidor av huvudet.

Vanliga symtom vid spänningshuvudvärk är:

• Tryckande eller åtstramande huvudvärk
• Värk på båda sidor av huvudet
• Ömhet eller spänningar i nacke och skuldror
• Ömhet kring tinningar eller käke
• Huvudvärk som inte tydligt förvärras av vanlig fysisk aktivitet
• I vissa fall ökad känslighet för ljus eller ljud

Besvären kan variera från lätt huvudvärk till mer påtagliga symtom som påverkar arbete, koncentration och vardag.

Olika typer av huvudvärk

Spänningshuvudvärk – diffus huvudvärk runt huvudet och nacken på båda sidor

Temporal huvudvärk – huvudvärk vid tinningarna 

Migrän – ensidig huvudvärk oftast med bl.a. ökad känslighet för olika sinnesintryck (ljud, ljus mm)

Cluster huvudvärk – ensidig huvudvärk oftast över ögat, väldigt intensiv i karaktär. Kortvarig.

Occipital neuralgi – huvudvärk över bakhuvudet pga irriterade nerver

Varför får man spänningshuvudvärk?

Det finns sällan en enda tydlig orsak till spänningshuvudvärk. Besvären kan påverkas av flera olika faktorer och vad som utlöser eller förvärrar huvudvärken kan skilja sig från person till person.

Faktorer som kan ha betydelse är bland annat:

• Stress och psykisk anspänning

• Sömnbrist eller förändrade sömnvanor

• Långvarigt stillasittande eller statiskt arbete

• Spänningar och ömhet i muskler kring nacke, skuldror och käke

• Långvarig belastning utan tillräcklig variation eller återhämtning

Hos personer med återkommande spänningshuvudvärk kan även nervsystemets sätt att bearbeta smärtsignaler spela en roll. Därför är det inte alltid möjligt att peka ut en enskild muskel, arbetsställning eller annan faktor som orsaken till besvären.

Att identifiera vilka faktorer som sammanfaller med just dina besvär kan vara en viktig del i att hitta strategier för att minska återkommande huvudvärk.

Kan spänningshuvudvärk komma från nacken?

Spänningshuvudvärk förekommer ofta tillsammans med ömhet eller spänningar i nacke och skuldror. Många upplever därför att huvudvärken och besvären från nacken hänger ihop.

Sambandet är dock inte alltid enkelt. Muskelspänningar och ömhet i nackområdet kan förekomma både i samband med huvudvärken och som en del av besvärsbilden, utan att det går att säga att huvudvärken alltid orsakas av nacken.

Det finns också andra typer av huvudvärk där besvär från nacken spelar en tydligare roll, exempelvis cervikogen huvudvärk. Därför kan en undersökning vara värdefull vid återkommande besvär för att försöka identifiera vilken typ av huvudvärk det rör sig om och vilka faktorer som kan bidra.

Vad är det som skapar huvudvärken?

Nu till det lite mer invecklade.

Spänningshuvudvärk kan bero på flera saker:

1. Ökad känslighet av vissa nerver runt nacken och huvudet
2. Förändring i hjärnans förmåga att hantera smärta
3. Ökad känslighet och spänningar i muskler runt nacken och huvudet

 

Myofascial nociception tros vara den bidragande faktorn vid episodisk spänningshuvudvärk medans mer centrala mekanismer har större roll vid långvarig huvudvärk.

De perifera mekanismerna

Man har sett en ökad känslighet i vissa muskler hos personer med spänningshuvudvärk som är associerat med smärtupplevelsen. Musklerna som har setts vara involverade är de som kallas för perikraniala muskler. De inkluderar bland annat: trapezius, masseter, käkmuskulatur.

Smärtan från musklerna kan uppstå genom olika förändringar som sker i vävnaden i muskeln och fascian (bindväven). Denna förändrning kan stimulera receptorer som förmedlar smärtinformation till hjärnan. Förändringen kan även ”reta” nerver och göra dem mer känsliga, som i sin tur kan bidra till ökad smärtupplevelse..

Det som händer i muskeln är att det bildas triggerpunkter, som är små spända och ömma punkter i muskeln. De är i musklerna runt nacken och axlarna. Dessa kan vid tryck på skapa samma huvudvärksmönster som man har vid spänningshuvudvärk.

De centrala mekanismerna 

När man pratar om centrala mekansimer syftar man till hjärnan och ryggmärgen. Här har vi en komplex smärtapparat som avgör om och hur vi upplever smärta. Störningar i det här smärtmodulerande systemet kan göra att nerver blir mer känsliga och hjärnan blir mer mottaglig för information från dessa. När detta sker och tröskeln för att vi ska uppleva smärta sänks, tros det vara en faktor för att uppleva huvudvärken.

Man tror att en bidragande faktor till detta kan vara just att smärtinformation från musklerna (som vi gick igenom ovan), om det fortsätter bidrar till den här ökade känsligheten för smärta. 

 

När bör man söka vård för huvudvärk?

Huvudvärk är vanligt och oftast inte tecken på något allvarligt. Det finns däremot situationer där huvudvärken bör bedömas av sjukvården.

Sök vård om du har återkommande eller långvarig huvudvärk som du inte känner igen sedan tidigare, om huvudvärken förändrar karaktär eller om besvären successivt blir värre.

Sök vård akut vid exempelvis:

• Plötslig och mycket kraftig huvudvärk som kommer snabbt

• Huvudvärk tillsammans med svaghet, domningar, talsvårigheter eller andra nytillkomna neurologiska symtom

• Kraftig huvudvärk efter en huvudskada

• Huvudvärk tillsammans med feber och uttalad nackstelhet

• Huvudvärk tillsammans med påverkat medvetande eller uttalad förvirring

Vid osäkerhet kring nya eller ovanliga symtom är det bättre att kontakta sjukvården för en bedömning.

Vad kan man göra själv vid spänningshuvudvärk?

Vad som hjälper vid spänningshuvudvärk kan variera från person till person. Om besvären återkommer kan det vara värdefullt att försöka identifiera situationer eller faktorer som verkar sammanfalla med huvudvärken.

Några saker som kan vara värda att prova är:

• Regelbunden rörelse och fysisk aktivitet. Promenader, träning och annan rörelse kan vara positivt, särskilt om du sitter stilla stora delar av dagen.

• Variera arbetsställningen. Försök att undvika att bli kvar länge i samma position. Regelbundna rörelsepauser kan vara ett enkelt sätt att skapa variation under arbetsdagen.

• Prioritera sömn och återhämtning. För lite eller oregelbunden sömn kan hos vissa sammanfalla med mer huvudvärk.

• Hantera stress. Om du märker att huvudvärken ofta uppstår under stressiga perioder kan återhämtning, fysisk aktivitet och avslappning vara värdefulla delar av egenvården.

• Var uppmärksam på käken. Om du ofta spänner käken eller pressar tänder kan det vara värt att uppmärksamma när detta sker.

• För dagbok över huvudvärken. Vid återkommande besvär kan du anteckna när huvudvärken uppstår, hur länge den varar och vad som hänt under dagen. Det kan göra det lättare att upptäcka mönster.

Det är sällan nödvändigt att undvika normal rörelse enbart på grund av lätt spänningshuvudvärk. Anpassa aktiviteten efter hur du mår och öka gradvis om besvären tillåter.

Behandling av spänningshuvudvärk

Behandling hos naprapat

Om huvudvärken förekommer tillsammans med exempelvis stelhet, smärta eller ömhet i nacke och skuldror kan en naprapat undersöka rörelseförmåga, muskler och leder för att bedöma om besvär från rörelseapparaten kan vara en del av problematiken.

Behandlingen anpassas efter undersökningen och kan exempelvis bestå av manuell behandling, mjukdelsbehandling och individuella råd kring rörelse, träning och belastning.

Målet är att utgå från den enskilda personens besvär och hitta lämpliga åtgärder snarare än att behandla spänningshuvudvärk på samma sätt hos alla.

Naprapat för huvudvärk i Stockholm

På Kroppex arbetar vi med undersökning och behandling av besvär från muskler och leder. Om din huvudvärk förekommer tillsammans med exempelvis smärta, stelhet eller spänningar i nacke och skuldror kan vi undersöka om besvär från rörelseapparaten kan vara en del av problematiken.

Utifrån undersökningen anpassar vi behandlingen efter dina individuella besvär. Behandlingen kan bland annat innefatta manuell behandling, mjukdelsbehandling samt råd kring rörelse, träning och rehabilitering.

Kroppex har naprapatkliniker vid Odenplan, Norra Djurgårdsstaden och Västra Skogen i Solna. Du kan boka en tid på den klinik som passar dig bäst.

Boka tid

Inlägget Spänningshuvudvärk dök först upp på Kroppex.

Nackspärr – symtom, orsaker och övningar

Nackspärr innebär att du plötsligt får ont och blir stel i nacken, ofta så att det är svårt att vrida huvudet åt ena hållet. Smärtan sitter vanligtvis mer på ena sidan och kan ibland kännas ut mot skuldran eller skulderbladet.

Nackspärr kan komma efter en snabb rörelse med huvudet, efter att du sovit i en ovanlig eller obekväm position – eller helt utan någon tydlig anledning. Besvären kan göra rejält ont, men är oftast övergående och brukar successivt bli bättre inom några dagar till någon vecka.

Det är vanligt att vilja hålla nacken helt stilla när det gör ont. För de flesta är det däremot bättre att fortsätta med försiktig rörelse och vanliga aktiviteter i den mån det känns möjligt.

I den här guiden går vi igenom vanliga symtom och möjliga orsaker till nackspärr, hur länge besvären brukar hålla i sig, vad du kan göra själv och fyra övningar som kan hjälpa dig att komma igång med rörelsen igen.

 

Vad är symtomen på nackspärr?

Nackspärren kommer oftast snabbt och är övergående. Du upplever smärta runt nacken och/eller skuldran som gör det svårt att röra på huvudet. Det är då vanligt att det kan dra ner mot insidan av skulderbladet. Oftast är det på en sida.

Att vrida på huvudet och/eller luta huvudet förvärrar smärtan och man försöker oftast undvika dessa rörelser och istället röra på hela kroppen för att t.ex. titta på något. 

Om du samtidigt skulle ha feber eller om du upplever mycket domningar och svaghet i armar ska du ta kontakt med vården snarast.

Varför får man nackspärr?

Det är inte alltid möjligt att säga exakt varför en person får nackspärr. Besvären kan komma plötsligt och ibland finns ingen tydlig utlösande orsak alls.

Vanliga situationer som kan föregå nackspärr är exempelvis:

• att du har sovit med nacken i en ovanlig eller obekväm position
• att du gjort en snabb eller ovan rörelse med huvudet
• att nacken utsatts för en belastning eller aktivitet som du inte är van vid
• perioder med mycket stillasittande eller lite variation i arbetsställningen

När nackspärr uppstår blir musklerna ofta spända och nacken kan kännas ”låst”. Det betyder däremot inte nödvändigtvis att en led, kota eller disk faktiskt har hamnat fel.

Smärta kan göra att vi automatiskt blir mer försiktiga och minskar våra rörelser. Det kan därför kännas naturligt att hålla huvudet stilla, men vid vanlig nackspärr är försiktig rörelse oftast bättre än att helt undvika att använda nacken.

Vad är symtomen på nackspärr?

Typiska symtom är:

• plötslig smärta och stelhet i nacken
• svårt att vrida eller luta huvudet
• besvär som är tydligare åt ena hållet
• spända eller ömma muskler runt nacke och skuldra
• smärta som ibland känns ut mot skuldran eller skulderbladet

Symtomen kan vara intensiva de första dagarna även när tillståndet inte är farligt.

Vad kan man göra åt nackspärr?

När nacken plötsligt gör ont är det vanligt att vilja hålla huvudet så stilla som möjligt. Vid vanlig nackspärr är det däremot oftast bättre att fortsätta röra på nacken och kroppen försiktigt inom det som känns tolererbart.

Du kan bland annat prova att:

• fortsätta med vanliga vardagsaktiviteter i den mån det känns möjligt

• röra nacken försiktigt åt olika håll utan att pressa genom kraftig smärta

• variera sitt- och arbetsställning under dagen

• ta korta promenader och hålla igång resten av kroppen

• använda värme, exempelvis en varm dusch eller värmekudde, om det känns lindrande

Det finns sällan någon anledning att försöka ”tvinga loss” nacken eller stretcha så hårt som möjligt. Börja hellre med lugna rörelser och låt rörelseomfånget öka successivt när besvären minskar.

För de flesta är aktivitet och gradvis återgång till normal rörelse en viktig del av återhämtningen vid vanlig nacksmärta.

Hur länge håller nackspärr i sig?

Nackspärr kan göra ordentligt ont, särskilt under det första dygnet, men för de flesta förbättras besvären relativt snabbt.

Vanligtvis går nackspärr över inom några dagar till ungefär en vecka. Hur snabbt det går varierar dock mellan olika personer och beror bland annat på hur kraftiga besvären är och om det finns andra faktorer som påverkar nacken.

Att fortfarande känna sig lite stel när den värsta smärtan har släppt behöver alltså inte vara ovanligt. Målet behöver inte vara att nacken ska kännas helt normal direkt, utan att rörelsen och funktionen successivt förbättras.

Om du inte märker någon förbättring inom två veckor rekommenderar 1177 att du kontaktar en vårdcentral för bedömning.

När bör man söka vård för nacksmärta?

De flesta fall av nackspärr går över av sig själva och kräver inte akut vård. I vissa situationer är det däremot viktigt att nacksmärtan bedöms av sjukvården.

Kontakta vården om:

• besvären inte börjar förbättras inom ungefär två veckor

• nacksmärtan började efter ett tydligt trauma eller en olycka

• du får tydlig svaghet, uttalade domningar eller andra neurologiska symtom

• smärtan skiljer sig tydligt från tidigare nackbesvär eller fortsätter att förvärras

Sök vård skyndsamt om nacksmärtan kombineras med kraftig huvudvärk och att du känner dig mycket sjuk, exempelvis med feber eller tydlig allmänpåverkan.

Om du är osäker på hur dina symtom bör bedömas kan du kontakta 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Fyra bra övningar vid nackspärr

I det akuta skedet brukar små rörelser av nacken och skuldran vara fördelaktigt för att sedan ju bättre nacken känns gå över till tyngre övningar.

Övning 1 vid nackspärr: nackmobilisering

Den här övningen kan för många vara bra att börja med när man har nackspärr. Den syftar till att förbättra rörligheten och minska på smärtan. Övningen är enkel att göra och kräver inga redskap.

Utförande:

1) Sitt ned och ta ena handen mot sidan av huvudet.

2) Börja sedan trycka huvudet och handen mot varandra i en roterande rörelse. Som att du skulle vrida på huvudet för att titta på något.

3) Det ska vara ett bestämt tryck som du håller ungefär 5 sekunder

4) Släpp sedan trycket och vrid huvudet lite till åt samma håll.

5) Upprepa detta tills du kommit så långt som känns okej.

Det är okej om det det gör lite ont när du trycker, men när du gjort övningen ska det kännas bättre. Övningen kan göras i fler riktningar än just rotation (t.ex. trycka huvudet bakåt), så testa vad som hjälper just dig bäst.

Övning 2 vid nackspärr: skulderbladsrullningar

Nackspärr betyder inte just att problemet och det som driver på symtomen måste sitta i nacken, utan det kan även komma från skulderbladen. Den här övningen är bra för att öka rörligheten och arbeta med muskulaturen runt skulderbladen.

Utförande:

1) Ställ dig på alla fyra på golvet.

2) Sträck armarna så du håller dem raka. Tänk dig att du ska försöka trycka händerna genom golvet.

3) Börja sedan med att dra ihop skulderbladen genom att sjunka ner med överkroppen.

4) Dra sedan upp skulderbladen mot öronen.

5) Fortsätt sedan med att dra isär skulderbladen genom att trycka upp överkroppen.

6) Dra sedan ner skulderbladen.

7) Upprepa 10 gånger åt varje håll

Övning 3 vid nackspärr: quadruped chin tucks

Quadruped chin tucks är en bra övning vid nackspärr. Övningen hjälper till att rekrytera djupare muskulatur runt nacken som är viktig för nackens funktion.

Utförande:

1) Även denna övning börjar man med att stå på alla fyra på golvet. Den kan göras med eller utan gummiband. Gummibandet är till för att göra övningen tyngre.

2) Dra in hakan mot halsen, så du får en dubbelhaka.

3) Dra långsamt ihop skulderbladen samtidigt som du håller kvar hakan mot halsen.

4) Tryck sedan isär skulderbladen igen genom att trycka upp överkroppen. Fokusera på att hålla in hakan.

5) Upprepa 5-8 ggr x2-3 set

Gör övningen långsamt.

Övning 4 vid nackspärr: nack sit-ups

Det här är en övning som är bra för att stärka nacken i ett stort rörelseomfång. Den passar bättre att göra när du inte längre har så ont och som förebyggande.

Utförande:

1) Börja med att lägga dig på rygg på t.ex. en bänk eller säng. Lägg dig så att huvudet ligger fritt utan stöd.

2) Dra in hakan mot halsen, så du får en dubbelhaka.

3) Sänk långsamt ner huvudet samtidigt som du försöker hålla kvar dubbelhakan.

4) Gå ner så långt du kan tills du måste släppa upp hakan och fortsätt så långt du kan.

5) Dra sedan in hakan igen så gott det går och börja lyfta upp huvudet igen.

Gör övningen långsamt. Det ska inte göra ont under rörelsen.

Övningen är tyngre än vad den ser ut och de flesta är ovana vid att träna nacken. Så börja med få repetitioner första gångerna för att sedan öka över tid.

Kan man träna med nackspärr?

I de flesta fall behöver du inte vara helt stilla när du har nackspärr. Rörelse är generellt bra, men träningen kan behöva anpassas efter hur nacken känns.

Lättare aktivitet som promenader, lugn cykling eller träning som inte tydligt provocerar nacksmärtan går ofta bra. Däremot kan det vara klokt att tillfälligt minska belastningen i övningar där du behöver hålla nacken i ett ansträngt läge eller där rörelserna tydligt ökar smärtan.

En enkel tumregel är att du kan fortsätta vara aktiv så länge träningen känns tolererbar och inte leder till tydligt ökade besvär efteråt. När nacken börjar kännas bättre kan du successivt återgå till din vanliga träning.

Ska man stretcha vid nackspärr?

Du behöver inte försöka stretcha bort nackspärren med kraftiga eller långvariga töjningar.

Försiktig rörelse inom ett bekvämt rörelseomfång är ofta ett bättre första steg. Om lätt stretching känns skönt går det bra att prova, men du bör undvika att dra hårt i huvudet eller pressa nacken långt in i en smärtsam position.

Målet är inte att tvinga fram mer rörlighet utan att successivt hjälpa nacken tillbaka till normal rörelse.

Om en stretch tydligt ökar smärtan eller gör att nacken känns sämre efteråt är det bättre att minska intensiteten eller välja en lugnare rörelseövning.

Behöver du hjälp med din nackspärr?  

Boka tid

Inlägget Nackspärr – symtom, orsak, övningar dök först upp på Kroppex.

Ont i höften eller ljumsken – vanliga orsaker och behandling

Ont i höften eller ljumsken är något som drabbar betydligt fler än vad de flesta tror. Kanske känner du en molande värk när du reser dig från stolen, en stickande känsla i ljumsken när du går i trappor, eller en stelhet på morgonen som inte riktigt vill ge med sig. Det kan kännas förvirrande, för smärtan sitter inte alltid exakt där problemet finns.

Det goda nyheten är att de allra flesta höft- och ljumskbesvär går att göra något åt, och du behöver inte leva med dem i onödan. Genom naprapatbehandling kan du få hjälp att ta reda på vad som faktiskt orsakar smärtan och få en behandling som är anpassad just för dig.

I den här guiden går vi igenom de vanligaste orsakerna till ont i höften och ljumsken, hur en naprapat undersöker och behandlar den här typen av besvär, vad det kostar, och vilka förebyggande råd som faktiskt gör skillnad. Du behöver inga förkunskaper för att hänga med, vi tar det från början.

Vanliga orsaker till smärta i höften och ljumsken

Ont i höften och ljumsken kan ha många olika ursprung, och att förstå skillnaden spelar stor roll för hur besvären ska behandlas.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige. Brosket i leden tunnas gradvis ut, ledens ytor förändras, och smärtan sitter typiskt djupt i ljumsken och förvärras vid rörelse eller belastning. Forskning från Lunds universitet visar att nästan var tredje person över 45 år förväntas ha diagnosticerats med artros år 2032.

Bursit uppstår när en av höftens slemsäckar inflammeras. Smärtan sitter då vanligtvis på utsidan av höften och kan stråla nedåt längs låret, till skillnad från artrossmärtan som sitter längre in.

Tighta höftböjare (iliopsoas) är ett växande problem hos kontorsarbetare. Långvarigt sittande förkortar muskeln och ger ett dragande obehag i ljumsken och framtill i höften, framförallt när du reser dig upp eller börjar gå.

Hos idrottare är adduktorstrain och labrumskador vanliga orsaker som lätt förväxlas med ljumskbråck, vilket kan leda till felaktig eller fördröjd behandling.

Slutligen behöver smärtan inte ens komma från höften själv. Referred pain från ländrygg, SI-led eller nervrötter kan kännas precis som höft- eller ljumsksmärta, vilket gör en noggrann undersökning avgörande.

Höftledsartros – vad händer i leden och hur märker du av det?

Av alla orsaker till höftsmärta är artros den som flest känner igen, men ändå missförstår. Som nämnts tunnas brosket gradvis ut, en process som är långsam, vilket gör att tidiga signaler lätt ignoreras.

Hur känns det i praktiken? I ett tidigt skede märker du troligen stelhet och smärta efter vila, till exempel när du reser dig upp på morgonen eller efter att ha suttit länge. De första minuterna är värst, sedan lossar det. Men vid belastning, som längre promenader eller trappgång, kommer smärtan tillbaka.

De typiska symtomen är en djup, molande smärta i ljumsken, tydligt begränsad rotation i höften och ett rörelsemönster vid gång som ser lite stelt eller hackigt ut. Många kompenserar utan att tänka på det.

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige och drabbar framför allt knän, höfter, fingerleder och stortåns grundled.

Det viktiga budskapet: du behöver inte vänta på kirurgi. Tidig konservativ behandling med träning, manuell terapi och rörelsevägledning kan bromsa försämringen och minska smärtan påtagligt.

En naprapat kan dessutom fånga upp något som ofta missas: när höftleden gör ont börjar kroppen omedvetet avlasta den. Det skapar kompensationsmönster i bäcken och ländrygg som med tid utvecklas till egna besvär. Ju tidigare dessa identifieras och adresseras, desto bättre.

Stillasittande och tighta höftböjare – ett växande problem på jobbet

Bland kontorsarbetare är tighta höftböjare ett växande problem.

Höftböjarmuskeln, eller iliopsoas, löper från ländkotorna ner till lårbenet. I sittande position hålls den i ett förkortat läge under timmar i sträck. Med tiden anpassar sig muskeln och förblir tight även när du reser dig, vilket skapar ett dragande obehag i ljumsken, begränsar höftrörligheten och tvingar ländryggen att kompensera.

Sitter du stora delar av arbetsdagen tillhör du en tydlig riskgrupp. Det positiva är att naprapatbehandling hos många arbetsgivare ryms inom friskvårdsförmånen, vilket gör det enkelt att agera tidigt.

Utan behandling kan konsekvenserna eskalera. En kroniskt tight iliopsoas kan påverka bäckenställningen och bidra till återkommande ländryggssmärta och sämre prestationsförmåga på träningen, oavsett om du springer eller lyfter.

Kortsiktigt hjälper regelbundna rörelsepauser och enkla töjningar. Men det löser inte rotorsaken.

En naprapats uppgift är att frigöra spänningen manuellt och ge dig individanpassade övningar som motverkar sittandets effekter i vardagen. Det är en långsiktig strategi, inte en quick fix. Vill du läsa mer om hur du tar hand om kroppen i vardagen hittar du fler tips på Kroppex hälsoblogg.

Så undersöker en naprapat höft- och ljumskbesvär

Men vad händer egentligen när du bokar ett besök? Undersökningen följer en tydlig struktur.

Det börjar med en noggrann anamnes: när smärtan startade, vad som gör det bättre eller värre, och hur besvären påverkar din vardag. Den informationen avgör vilken riktning resten av undersökningen tar.

Sedan analyserar naprapaten dina rörelsemönster i stående och gång. Kompensationer syns ofta tidigt, till exempel att bäckenet tippar eller att du omedvetet avlastar ett ben, vilket kan belasta ländrygg och knän sekundärt.

Därefter testas muskelfunktionen systematiskt: styrka, spänningsgrad och eventuella triggerpunkter i höftböjare, sätesmuskler, adduktorer och quadriceps utvärderas var för sig. Det ger en tydlig bild av var problemen faktiskt sitter.

Rörligheten i höftleden mäts och jämförs mellan sidorna. Det är ett viktigt steg för att skilja på om begränsningen kommer från leden själv eller från omgivande mjukvävnad, eftersom behandlingen ser olika ut beroende på svaret.

Om undersökningen ger misstanke om strukturell skada diskuteras remiss till röntgen eller MRI. Naprapaten hjälper dig förstå när det är motiverat och var du vänder dig. Undrar du om dina besvär passar för naprapatbehandling? Läs mer om vilka som kan behöva en naprapatbehandling.

Naprapatbehandling vid höft- och ljumsksmärta – så går det till

När undersökningen är klar börjar den faktiska behandlingen, och den ser olika ut beroende på vad naprapaten hittat.

Manuella tekniker som mobilisering av höftleden och SI-leden, samt mjukvävnadsbehandling av omgivande muskler och bindväv, används för att återställa rörlighet och minska smärta direkt i de strukturer som är drabbade.

Vid muskelstelhet och ihållande smärta används ofta dry needling som ett komplement. Tunna nålar placeras i myofasciella triggerpunkter i höftböjare, piriformis och sätesmuskler för att bryta smärtcykler och normalisera muskelfunktionen.

Rehabiliteringsövningar är lika viktiga som den manuella behandlingen. Dessa anpassas utifrån din funktionsnivå, dina vardagsrörelser och dina mål, oavsett om du är kontorsarbetare eller aktiv idrottare.

Hur många besök behöver du? Akuta besvär kräver oftast ett begränsat antal besök. Kroniska tillstånd som höftledsartros gynnas ofta av löpande underhållsbehandling för att hålla funktionen uppe över tid.

På Kroppex kombineras alla dessa metoder i ett samlat upplägg. Manuell terapi ensam ger sällan bestående resultat; det är kombinationen med aktiv rörelseträning som skapar verklig förändring.

Förebyggande råd för dig med höft- och ljumskbesvär

Här är fem konkreta råd du kan göra för att minska risken för besvär:

Töj höftböjarna varje dag. Gå ner i ett utfall med nedre knät i golvet, håll positionen en stund per sida. Det motverkar den förkortning som uppstår av långvarigt sittande och är troligen den enskilt mest effektiva vanan du kan bygga in.

Stärk sätesmusklerna. Höftlyft (glute bridge) och sidliggande benlyft belastar inte leden hårt men tränar de muskler som stabiliserar bäckenet och avlastar höftleden. Två till tre set varje dag räcker långt.

Res dig regelbundet och ta korta rörelsepauser under arbetsdagen. Det minskar muskelspänning och förbättrar cirkulationen. Sätt ett larm om du tenderar att glömma det.

Prioritera rörelsekvalitet framför tung belastning. Vid tidiga artrossymtom ger full rörlighet med rätt teknik bättre resultat än att lyfta tungt eller springa långa distanser. Du kan läsa mer om vad du kan göra själv för att stödja din återhämtning.

Boka underhållsbehandling regelbundet. Återkommande naprapatbesök hjälper till att fånga nya kompensationsmönster tidigt, innan de hinner utvecklas till smärta.

När bör du söka hjälp – och varför behöver du inte alltid gå till läkaren?

Förebyggande åtgärder hjälper, men de ersätter inte behandling när smärtan redan finns där.

Många väntar för länge i hoppet att besvären ska lösa sig själva. Det gör de sällan vid rörelserelaterade problem, och ju längre du väntar desto mer tid hinner kroppen bygga upp kompensationsmönster som skapar nya besvär.

Du behöver i regel ingen remiss för att besöka en naprapat. Det innebär att du kan få hjälp snabbt, utan att behöva vänta på ett läkarbesök via primärvården. För de flesta höft- och ljumskbesvär är en naprapat ett utmärkt förstahandsval.

Det finns dock situationer då läkare ska kontaktas direkt:

• Oförklarlig viktminskning i kombination med smärta
• Nattsmärtor som inte minskar när du ligger stilla
• Feber tillsammans med ledbesvär
• Direkt trauma mot höften, till exempel ett fall

Misstänker naprapaten att något annat ligger bakom besvären, hänvisas du vidare till rätt specialist och kan också få vägledning om röntgen eller MRI är motiverat.

Kroppex har kliniker på Odenplan, i Solna och i Norra Djurgårdsstaden, så oavsett var i Stockholm du befinner dig finns det en klinik nära dig.

Sammanfattning – ta nästa steg mot ett liv med mindre höftsmärta

Höft- och ljumsksmärta är sällan något du bara måste leva med. De flesta besvär går att åtgärda konservativt, förutsatt att du får rätt undersökning och en behandling anpassad efter just din kropp.

En naprapat hittar rotorsaken och lägger upp en individuell behandlingsplan.

Det viktigaste du kan ta med dig från den här guiden: vänta inte för länge. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre förutsättningar har du att behålla rörligheten, minska smärtan och undvika att besvären övergår i ett kroniskt tillstånd.

Hos Kroppex börjar varje besök med en genomgående undersökning. Därifrån får du en behandlingsplan byggd kring dina specifika besvär och mål, inte en generisk mall.

Boka ett besök på Kroppex klinik i Odenplan, Solna eller Norra Djurgårdsstaden och ta det första steget mot en höft som håller dig i rörelse.

Inlägget Ont i höften och ljumsken – vad beror det på och vad kan en naprapat göra? dök först upp på Kroppex.

Det är lätt att förstå varför. Livet är stressigt, kalendern full och ”det gör ju inte så ont än.” Men när smärtan väl slår till på allvar har problemet ofta funnits där länge, under ytan, och arbetat sig fram i det tysta.

Förebyggande naprapatbehandling handlar om att ta hand om kroppen innan den skriker efter hjälp. I det här inlägget går vi igenom vad förebyggande behandling faktiskt innebär, varför kroppen ofta varnar dig för sent och sju konkreta skäl att inte vänta. Vi tittar också på hur ofta du bör besöka en napropat, vem som har mest nytta av regelbundna behandlingar och vad forskningen faktiskt säger om det hela. Välkommen att läsa vidare!

Vad är förebyggande naprapatbehandling egentligen?

Naprapati handlar om mycket mer än att lindra en akut ryggvärk. En legitimerad naprapat undersöker, förebygger, diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar smärttillstånd och nedsatt funktion i rörelseapparaten, det vill säga muskler, leder och nerver. Yrket är legitimationsreglerat av Socialstyrelsen och finns med som erkänd vårdform på 1177.se, vilket ger naprapatin en tydlig plats inom det svenska vårdsystemet.

Förebyggande behandling är inte akutvård. Skillnaden är enkel men viktig: akutvård reagerar på smärta som redan finns, medan förebyggande behandling letar efter spänningar, rörelsebegränsningar och muskelobalanser innan de hinner bli ett problem. Du behöver alltså inte ha ont för att ha nytta av ett besök.

För att hitta och åtgärda dessa tidiga signaler använder naprapaten en kombination av manuella tekniker, bland annat:

• Manipulation och mobilisering av leder för att återställa rörelseomfång
• Massage och bindvävstekniker för att lösa upp spänningar i muskler och vävnad
• Stretching och övningar anpassade efter din kropp och din vardag

Vilka tekniker som används beror på din livsstil, dina rörelsemönster och hur kroppen reagerar. Det är alltid en individuell plan, inte en standardbehandling. Du kan läsa mer om vilka som kan behöva naprapatbehandling för att se om det passar din situation.

En sak som skiljer naprapatin från många andra vårdformer är att du som patient är en aktiv del av behandlingen. Egenvård, rörlighetsövningar och ökad självkännedom om din kropp väger lika tungt som besöket hos naprapaten. Behandlingen ger dig verktyg, men resultatet bygger på vad du gör däremellan också. Har du friskvårdsbidrag från din arbetsgivare kan förebyggande naprapatbesök ofta täckas, vilket gör det enkelt att göra det till en regelbunden vana.

Kroppen varnar dig ofta för sent

Att förstå vad naprapati gör är ett bra första steg. Men varför behöver du det innan det gör ont? Svaret handlar om hur kroppen faktiskt fungerar.

Ungefär var femte svensk drabbas av led- eller muskelbesvär varje år, och för var tionde övergår besvären i kronisk smärta med sänkt livskvalitet och nedsatt arbetsförmåga. Det är en stor grupp människor som hade kunnat slippa mycket om de agerat tidigare.

Kroppen är expert på att kompensera. När du belastar kroppen ojämnt, sitter snett i timmar eller tränar utan tillräcklig återhämtning, hittar musklerna och lederna andra vägar för att hålla dig i rörelse. Det fungerar ett tag. Men kompensationen bygger upp spänningar och obalanser under ytan, ibland under veckor eller månader, utan att du märker något. Det är precis det som gör att överbelastning kan vara svaret på varför nackspärr uppstår till synes utan förvarning.

Kumulativ belastning är särskilt lurigt. Upprepade rörelsemönster på jobbet, som att sitta med axlarna uppdragna mot öronen, eller intensiv träning utan vila, adderar mikroskador som var för sig är försumbara men ihop skapar ett verkligt problem.

Frånvaro av smärta är inte detsamma som att kroppen mår bra. Rörelsebegränsningar och muskelobalanser kan existera länge utan att trigga smärtsignaler. Smärta är kroppens sista larmklocka, inte den första.

Och det är just det som är problemet med att vänta: när smärtan väl kommit har du redan missat det tidiga fönstret då behandlingen är enklast, kortast och kräver färre besök.

7 skäl att inte vänta tills smärtan tvingar dig

Så varför ska du faktiskt agera nu, innan kroppen ger dig en tydlig anledning? Här är sju konkreta skäl.

1. Förebygga att akut smärta blir kronisk SBU har granskat 36 studier om huruvida behandling av sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater kan stoppa akut rygg- och nacksmärta från att bli långvarig. Slutsatsen är försiktig: underlaget räcker inte för ett säkert svar, men det beror på att forskningen är otillräcklig, inte på att behandlingarna visats ineffektiva. Det viktigaste budskapet är att agera tidigt, innan det akuta hinner sätta sig.

2. Bibehålla rörelsefrihet och kroppens balans Kroppen är ett sammankopplat system. En spänning i höften kan förändra hur du belastar knäet, som i sin tur påverkar ryggen. Regelbunden behandling motverkar de kompensationsmönster som smyger sig in och som annars leder till skador på helt andra ställen än ursprungsproblemet.

3. Förbättra arbetsförmågan Sitter du framför en skärm större delen av dagen? Spänningar i nacke, axlar och ländrygg påverkar mer än komforten; de dränerar koncentration och energi. Förebyggande behandling hjälper kroppen att hantera den statiska belastningen innan den sätter sig som huvudvärk eller stelhet som stör arbetsdagen.

4. Stödja idrottsprestation och minska skaderisk För dig som tränar regelbundet hjälper naprapaten att identifiera muskelobalanser och rörelsebrister innan de leder till överbelastningsskador. Att hitta svagheten i tid är alltid enklare än att rehabilitera en skada som redan inträffat.

5. Utnyttja friskvårdsförmånen smart Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag som täcker naprapatbehandling. Att använda bidraget förebyggande, istället för att spara det till när det väl gör ont, är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att investera pengarna.

6. Minska total behandlingsbörda och kostnad Att åtgärda ett problem tidigt kräver oftast färre besök än att rehabilitera en kronisk skada. Enkel räkneövning: två förebyggande besök per år kostar mindre, i tid och pengar, än sex behandlingar för att komma tillbaka från ett akut skov.

7. Ett bredare hälsosamtal Naprapater beaktar fysiska, psykologiska och sociala faktorer tillsammans. Stress, sömnbrist och arbetsbelastning syns i kroppen. Ett förebyggande besök handlar därför om hela hälsobilden, inte bara om var det eventuellt gör lite ont. Som komplement kan behandlingen kombineras med insatser som dry needling, ett kliniskt verktyg som passar vissa typer av muskelproblem, beroende på vad bedömningen visar.

Hur ofta bör man egentligen gå till naprapaten?

Skälen att börja är tydliga, men en vanlig följdfråga är: hur ofta ska man egentligen gå?

Det korta svaret är att det beror på dig. En naprapats rekommendation baseras på din belastning, dina tidigare besvär, din aktivitetsnivå och hur kroppen svarar på behandling. Det finns ingen universell frekvens som passar alla.

Som en praktisk utgångspunkt gäller ungefär detta:

• Kontorsarbetare och personer som tränar regelbundet: ett förebyggande besök var 4–8 vecka
• Personer utan specifika riskfaktorer: var 8–12 vecka räcker ofta gott

Efter en period av akuta besvär behöver du räkna med tätare uppföljning. Kroppen kan återhämta sig på ett sätt som skapar nya kompensationsmönster, där andra muskler och leder tar över för det som var skadat. Regelbundna besök under den fasen hjälper naprapaten att fånga upp sådana mönster innan de sätter sig.

Egenvård är lika viktig som besöket i sig. Rörlighetsövningar, styrketräning och enkla ergonomijusteringar på jobbet förstärker och förlänger effekten av behandlingen. Din naprapat anpassar dessa råd till just din situation, inte en generisk lista.

Det enklaste sättet att få ett konkret svar för din kropp är att boka ett första besök. Vid det besöket gör naprapaten en bedömning av din rörelseapparat och sätter ihop en personlig plan, med rekommenderad frekvens och egenvårdsråd. Om du är nyfiken på att komma igång erbjuder Kroppex ett öppningserbjudande som gör det enkelt att ta det första steget.

Vem har mest att vinna på förebyggande behandling?

Frekvensen är alltså individuell, men vem är det egentligen som har störst anledning att prioritera regelbundna besök? Här är fyra grupper som verkligen har mycket att vinna.

Kontorsarbetare och de som sitter still på jobbet

Kroppen är inte byggd för att sitta åtta timmar om dagen framför en skärm. Nacke, axlar och ländrygg bär en konstant statisk belastning som successivt skapar spänningar och rörelsebegränsningar, ofta utan att du märker det förrän smärtan redan är ett faktum. Förebyggande behandling hjälper till att fånga upp dessa mönster tidigt.

Idrottare och motionärer

Oavsett om du springer, lyfter vikter eller tränar CrossFit utsätter du kroppen för repetitiv belastning. Utan regelbunden behandling hinner muskelobalanser och rörelsebrister bygga upp sig tills de resulterar i en överbelastningsskada som tar veckor eller månader att läka. En naprapats ögon ser saker som du själv inte känner av.

Du som redan haft rygg- eller nackproblem

Har du en gång haft ett smärtepisod i ryggen eller nacken är risken för återfall påtagligt förhöjd. Det är inte en slump utan ett mönster, kroppen återgår lätt till samma kompensationer som orsakade problemet från början. Förebyggande behandling bryter det mönstret innan det hinner starta om.

Stressade personer med hög psykisk belastning

Stress tar sig uttryck i kroppen, ofta som ihållande spänningar i axlar, nacke och käke. Det är en fysiologisk reaktion, inte inbillning. Naprapaten kan arbeta direkt med de spänningarna och hjälpa dig att bryta kopplingen mellan stress och smärta.

Ruddy och övriga naprapater på Kroppex kliniker i Odenplan, Solna och Norra Djurgårdsstaden tar emot alla dessa grupper. Utöver naprapatbehandling erbjuds sportmassage, friskvårdsbehandlingar och dry needling som komplement beroende på dina behov.

Börja förebygga innan kroppen ber dig om det

Det viktigaste budskapet är enkelt: vänta inte på att det ska göra ont.

Smärta är ett sent varningssystem. När signalen väl kommer har kroppen ofta kompenserat i veckor eller månader, och det tar längre tid att rätta till ett inrotat problem än ett tidigt upptäckt. Att agera innan symtomen uppstår är helt enkelt mer effektivt.

Här är fyra konkreta steg du kan ta redan nu:

1. Boka en bedömning hos Kroppex. Ett första besök handlar inte om att behandla något som gör ont, utan om att kartlägga hur din rörelseapparat faktiskt mår. Du får en personlig bild av eventuella obalanser och en rekommendation för hur du bäst arbetar förebyggande framöver.
2. Kolla om du har friskvårdsbidrag. Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, och naprapatbehandling hos Kroppex är ofta bidragsberättigad. Det är ett av de smartaste sätten att använda bidraget, eftersom du investerar i att undvika problem snarare än att lösa dem i efterhand.
3. Kombinera behandling med egenvård. Regelbundna behandlingsbesök ger bäst resultat när de kombineras med rätt träning och dagliga rörlighetsvanor. Naprapaten hjälper dig att ta fram en rutin som passar just din kropp och livsstil.
4. Välj den klinik som passar dig. Kroppex finns på Odenplan, i Solna och i Norra Djurgårdsstaden. Välj det alternativ som är enklast för dig att besöka regelbundet, och ta det första steget mot en kropp som håller länge.

Sammanfattning:

Förebyggande naprapatbehandling handlar inte om lyx, det handlar om smart egenvård. Kroppen skickar sällan tydliga varningssignaler i tid, och när smärtan väl är ett faktum har problemen ofta funnits länge. Genom att agera proaktivt sparar du både tid, pengar och onödigt lidande.

De viktigaste lärdomarna från det här inlägget:

• Smärta är ett sent varningssystem, inte ett startskott
• Regelbunden behandling förebygger skador och förbättrar prestationsförmågan
• Rätt kombination av behandling och egenvård ger långsiktiga resultat
• Många kan använda sitt friskvårdsbidrag till just detta

Du behöver inte vänta på att något ska gå sönder innan du tar hand om det. Boka en bedömning hos Kroppex idag och ta det första steget mot en kropp som håller, rör sig bättre och mår länge.

Inlägget Förebyggande naprapatbehandling: varför du inte bör vänta tills det gör ont dök först upp på Kroppex.

En vanlig fråga vi får på Kroppex är just: är dry needling farligt? Det korta svaret är nej, inte när det utförs av en utbildad naprapat. Men vi förstår att nålar kan kännas som ett stort steg, särskilt om du aldrig provat tekniken förut.

I den här artikeln reder vi ut precis vad dry needling är, hur det skiljer sig från akupunktur och varför det används som ett kliniskt verktyg inom naprapatin. Du får lära dig vad som faktiskt händer i kroppen när nålen sätts in, vilka besvär som brukar svara bäst på behandlingen och hur ett besök hos oss går till i praktiken. Efter att ha läst klart har du ett bra underlag för att avgöra om dry needling kan vara rätt nästa steg för just dig.

Vad är dry needling egentligen?

Dry needling är en klinisk teknik där legitimerade naprapater för in tunna, sterila nålar genom huden och ner i muskulaturen för att behandla så kallade myofasciella triggerpoints, det vill säga spända, ömmande knutar i muskeln som orsakar smärta och begränsar rörlighet. Metoden är evidensbaserad och används av naprapaterna på Kroppex som ett verktyg inom en bredare behandlingsplan, inte som en fristående kur eller alternativmedicin.

Nålarna som används är tunna, filiformnålar som är väsentligt tunnare än en vanlig injektionsnål. Det är en av anledningarna till att insättningen känns betydligt mer skonsam än de flesta förväntar sig.

Namnet dry needling syftar på att inga vätskor injiceras. Till skillnad från exempelvis en kortisoninjektion är det enbart nålens mekaniska påverkan på vävnaden som är det terapeutiska instrumentet. Nålen i sig är behandlingen.

En vanlig missuppfattning är att dry needling är samma sak som akupunktur. De två metoderna använder liknande nålar, men bygger på helt olika teoretiska ramverk. Dry needling har sina rötter i modern anatomi och klinisk smärtforskning, medan akupunktur traditionellt bygger på andra teoretiska ramverk, och riktar sig mot specifika strukturer i muskulaturen som kan identifieras och bedömas kliniskt.

Kort sagt: det är en precisionsbehandling förankrad i vetenskap, inte ett alternativt komplement utan ett integrerat kliniskt redskap.

Vad händer i kroppen när nålen sätts in?

Så vad händer egentligen inne i muskeln när nålen förs in?

Nålen riktas direkt mot en triggerpoint, ett område där muskelfibrerna fastnat i ett konstant kontraktionstillstånd och inte kan slappna av på egen hand. Tänk på det som en knöl i muskeln som sitter fast oavsett hur mycket du sträcker ut eller masserar.

Tre typer av triggerpoints

Klinisk forskning klassificerar triggerpoints i tre tillstånd:

• Aktiva triggerpoints ger spontan smärta, med eller utan beröring
• Passiva triggerpoints gör ont bara när de stimuleras direkt
• Latenta triggerpoints gör inte ont vid beröring, men begränsar rörlighet och styrka i det drabbade området

Det är alltså fullt möjligt att ha triggerpoints som inte ger uppenbar smärta men som ändå påverkar hur du rör dig och hur stark du är.

Muskelrycket och vad det betyder

När nålen träffar en triggerpoint uppstår ofta ett kortvarigt lokalt muskelryck, en reflexmässig kontraktion som känns som en snabb ryckning. Det låter mer dramatiskt än det är. Rycket är faktiskt ett gott tecken; det bekräftar att naprapaten nått rätt vävnad och att muskeln har börjat reagera.

Två tekniker i kombination

Naprapaten använder vanligtvis två insättningstekniker kombinerade: pistongteknik, där nålen upprepat förs delvis in och ut för att stimulera vävnaden, och vindningsteknik, där nålen roteras för mekanisk stimulering. Kombinationen av båda ger bäst effekt på både kort och lång sikt.

Vilka besvär svarar bäst på dry needling?

Nu när du förstår vad som händer inne i muskeln är nästa fråga naturlig: passar det här för just mina besvär?

Myofasciell smärta är den vanligaste och starkast stödda indikationen. Triggerpoints djupt i muskulaturen kan vara svåra att nå med enbart massage eller ledjustering; nålen når dit fingrarna inte kommer. Det gäller särskilt besvär som pågått länge utan att ge med sig trots annan manuell behandling. Vilka som kan ha nytta av naprapati är ett bredare spektrum än många tror.

Nacksmärta och spänningshuvudvärk är vanliga besvär som behandlas på kliniken, och triggerpoints i nacke och övre trapezius bedöms ofta som bidragande faktorer. Smärtan strålar ibland upp mot skallen och orsakar ett tryck eller en bultande känsla i huvudet. Att behandla själva källan, snarare än enbart symtomet, är kärnan i metoden. Läs mer om behandling av spänningshuvudvärk och hur nackmuskulaturen hänger ihop med besvären.

Dry needling används även vid tillstånd som tennisarmbåge, rotatorkuffsproblem och höftsmärta, som en del av rehabiliteringen snarare än som enda åtgärd.

En viktig sak att ha med sig: dry needling är nästan alltid mest effektivt i kombination med annat. Naprapaten väver in metoden i en plan som också innehåller rörelseträning, stretching och manuell behandling. Det ger hållbara resultat, inte bara tillfällig lindring.

Är dry needling farligt – och gör det ont?

Nu när du vet vilka besvär som svarar bra på behandlingen är nästa naturliga fråga: men är det farligt, och gör det ont?

Hygien och säkerhet hanteras noggrant. Naprapaten använder alltid sterila engångsnålar. Varje nål används en enda gång och kasseras direkt. Risken för infektion är mycket låg när tekniken utförs korrekt av en utbildad terapeut.

Själva känslan varierar men är för de flesta hanterbar. De flesta beskriver det inte som skarp smärta utan som en djup, tryckande ömhet, lite som när man masserar en knut som verkligen behöver lossna.

Vad kan du förvänta dig efteråt?

Vanliga reaktioner under de närmaste dagarna är:

• Muskelömhet liknande träningsvärk i det behandlade området
• Blåmärken kring insticksstället
• Eventuell huvudvärk vid nackbehandling

Dessa är normala tecken på att vävnaden reagerar och läker.

När är dry needling inte lämpligt?

Det finns situationer där naprapaten väljer en annan metod. Naprapaten på Kroppex gör alltid en klinisk bedömning för att minimera risker. Exempel på kontraindikationer som alltid bedöms individuellt:

• Uttalad nålfobi
• Aktiv infektion i behandlingsområdet
• Graviditet (riktlinjerna varierar)

Hur går ett besök med dry needling till hos Kroppex?

Nu när du vet vad du kan förvänta dig av själva behandlingen är nästa fråga ofta: hur ser ett faktiskt besök ut?

Varje besök hos Kroppex börjar med en grundlig anamnes och klinisk undersökning. Naprapaten ställer frågor om dina besvär, testar rörlighet och identifierar eventuella kontraindikationer. Dry needling tas inte upp som alternativ förrän den undersökningen är klar.

Dry needling är alltid en del av något större. I praktiken innebär det att nålbehandlingen kombineras med annan manuell behandling, rörelseträning och individuellt anpassade rehabövningar under samma besök eller behandlingsplan.

Under själva behandlingen ligger du bekvämt på en brits. Nålarna sitter vanligtvis i några minuter, och naprapaten är aktiv under hela den tiden, med palpation och löpande feedback. Du behöver inte ligga still och vänta, det är ett aktivt samarbete.

Efter behandlingen får du konkreta hemövningar om det är relevant, och en tydlig bild av din fortsatta behandlingsplan.

Praktiskt att veta: Behandlingen kan i många fall nyttjas via friskvårdsersättning, beroende på din arbetsgivares villkor. Kroppex har kliniker på Odenplan, i Solna och i Norra Djurgårdsstaden. Du hittar också löpande information och nyheter via Kroppex flöde om du vill följa med i vad som händer.

Är dry needling rätt för dig?

Nu när du vet hur ett besök går till är nästa fråga enkel: passar dry needling för just dina besvär?

Det finns några tydliga signaler att lyssna på.

Du kan vara en bra kandidat om:

• Du har haft ihållande muskelvärk eller stelhet i veckor eller månader, och varken stretching, träning eller tidigare behandling har gett tillräcklig förbättring
• Du känner tydliga knutar eller ömmande punkter i muskulaturen som ibland strålar ut smärta till axeln, armen, huvudet eller något annat område längre bort
• Du har fått diagnosen spänningshuvudvärk, nackbesvär, tennisarmbåge eller ett liknande tillstånd där muskelspaningar är en central del av problemet
• Du är öppen för att nålar används som ett kliniskt verktyg, och du har inga kända kontraindikationer som nålfobi

Du behöver inte uppfylla alla punkter. Ibland räcker det att känna igen en av dem för att det ska vara värt att utreda vidare.

Det är också viktigt att understryka att du inte behöver ha en diagnos klar innan du bokar. Naprapaterna på Kroppex gör en fullständig klinisk bedömning vid det första besöket och avgör då om dry needling passar in i din behandlingsplan, eller om en annan metod är ett bättre val just för dig.

Sammanfattning: vad du behöver veta innan ditt första besök

Har du läst dig igenom det här och känner att du fortfarande är osäker? Det är helt normalt. Här är det viktigaste att ta med sig.

Dry needling är en klinisk, evidensbaserad teknik där tunna nålar används för att nå triggerpoints djupt i muskulaturen, punkter som annan manuell behandling ibland inte når lika effektivt. Det kortvariga muskelrycket som uppstår är ett tecken på att behandlingen når rätt. Naprapaten på Kroppex gör alltid en klinisk bedömning för att minimera risker.

En viktig sak att komma ihåg: dry needling är inte en snabbfix du bokar en gång och glömmer. Metoden ger bäst resultat som en del av en helhetsinriktad naprapatibehandling, kombinerad med rörelseträning, stretching och manuell behandling anpassad efter dina specifika besvär.

Känner du igen dig i det som beskrivits i den här artikeln? Då är nästa steg enkelt. Boka ett besök hos Kroppex på Odenplan, Solna eller Norra Djurgårdsstaden. Redan vid det första besöket gör naprapaten en klinisk bedömning och avgör om dry needling passar just dina besvär, eller om en annan kombination av behandlingar är bättre för dig. Du kan också nyttja din friskvårdsförmån för behandlingen, beroende på din arbetsgivares villkor.

Du behöver inte ha alla svar innan du bokar. Det är naprapatens jobb att ta reda på dem tillsammans med dig.

Inlägget Vad är dry needling – och när är det rätt behandling för dig? dök först upp på Kroppex.

Inlägget Kroppex poddar dök först upp på Kroppex.

Kroppex sponsrar Lidingö F17 akademin

Kroppex är superstolta över att säsongen 2025 kunna gå in som sponsor och stötta Lidingö F17 akademilag i fotboll. Vi som naprapater brinner för att förmedla budskapet om hur viktigt fysisk aktivitet är för hälsa. Vi önskar tjejerna stort lycka till!

Bli smärtfri. Rör dig bättre. Må bra.

Något du undrar? Då är det bara att höra av dig!



08-744 30 94



info@kroppex.se



Odengatan 36, Stockholm

Boka tid idag

Inlägget Kroppex + Lidingö F17 dök först upp på Kroppex.

Inlägget Kroppex Atleter dök först upp på Kroppex.

Stillasittande & Fysisk inaktivitet = Problem

 

 

De senaste årtionden och framförallt under 2000-talet så har kontorsjobben tagit mer mark och blivit allt vanligare. Dessa har gjort oss fysiskt inaktiva och mer stillasittande än någonsin. Även pandemin som tog världen med storm styrde oss ytterligare i fel riktning, vi började jobba mer hemifrån och fick inte vår dagliga motion till och från jobbet i samma utsträckning. Restriktionerna för att minska smittspridningen ledde till en påtaglig minskning av fysisk aktivitet och detta ledde i sin tur till en negativ effekt på folkhälsan (1).

Innan det moderna samhället med kontorsjobben i spetsen utbredde sig så har människan alltid varit mer fysiskt aktiv. Både sett till arbetena som fanns innan kontorsjobben men backar man ännu längre bakåt så var vi även jägare & samlare vilket gjorde oss mer aktiva om dagarna.  Ur Anders Hansens serie om människan och hjärnan förklarar han att vi i genomsnitt tog ca 14000 steg om dagen förr (2). Ur en stor studie som forskarna vid Standford-universitetet gjorde där man samlade in data i 95 dagar från 111 länder och 700.000 personer såg man att vi i genomsnitt går ca 5000 steg per dag nu för tiden (3).

Jämför man tidspannen så är det en väldigt kort tid av människans existens i tid som vi plötsligt blivit väldigt mycket mer inaktiva. Denna plötsliga ändring är något som vi inte hunnit adaptera till, dvs våra kroppar är fortfarande formade och skapta att vara mer fysiskt aktiva än vad vi är idag. Människokroppens muskler och leder är skapta för rörelse och belastning, så pass att det är livsnödvändigt (4). Får vi inte tillräcklig mängd rörelse och belastning kommer vi sakta men säkert tappa funktion i kroppen. Detta leder oss in på inläggets rubrik, dvs att vi börjar få ont.

Man har sett i studier att vi vid stillasittande endast har ca 10% cirkulation i kroppen jämfört med när vi är fysiskt aktiva. Detta skapar problem då vi vid stillasittande ändå använder våra muskler för att arbeta framför allt statiskt för att hålla oss upprätta. Så musklerna jobbar statiskt och muskelarbete kräver syre. Syret transporteras i blodet, men i och med att vår cirkulation är så nedsatt så får vi inte tillräckligt med syre till musklerna. Detta märker vi ofta genom att man blir trött i tex ryggen, eller att det börjar domna i sätet eller sticka/pirra i musklerna. Det är också kroppens sätt att försöka signalera till dig att det är dags att röra på sig för att sätta igång cirkulationen och få mer syre till musklerna.

Men ofta hamnar vill tillbaka till stillasittandet igen ganska snabbt och processen börjar om. Under tiden det sker så producerar musklerna restprodukter från dess arbete i form av bland annat laktat (mjöksyra) och koldioxid. Detta är något som kroppen behöver ta hand om och dessa ska också transporteras via cirkulationen till levern och lungorna. Men eftersom vi har så låg cirkulation så blir mycket av restprodukterna kvar i musklerna och skapar dels en sur miljö (sänkt PH som leder till känsligare receptorer), men även stelhet i muskulaturen.

Med tiden så kan musklerna börja ömma och göra ont samt varar känsligare. Man upplever också ofta att man inte har samma ork, smidighet och vissa kan hitta ömma punkter eller ”knutor” i sina muskler.

Vanliga problem som uppkommer i samband med kontorsjobb är tex: Huvudvärk, stel nacke, musarm, domningar i armarna/fingrarna, smärta kring skuldror, falsk ischias, smärta i ländrygg och säte/höft, ont i svanskotan och ont i knän.

Samtliga besvär går att behandla för att få bort stelheten, restprodukterna samt återställa funktion i de områden som drabbats. Detta kan vara nödvändigt i många fall innan man tex själv kan träna eller återgå till aktivitet och vardagen fullt ut. Man kan självklart själv prova att träna och röra på sig för att se om det räcker för att råda bot på problemen, i vissa fall räcker det, i andra fall behöver man en behandling för att återfå funktion och minska smärtan.

Men för att undvika att få besvär igen eller få besvär överhuvudtaget så är det viktigt att vi förstår vad som orsakar problemen från början. Och för att minska risken för dessa behöver vi ändra på våra vanor vid kontorsjobb/stillasittande arbette. Se till att få in mer rörelse och fysisk aktivitet under dagen, för vi alla kommer inte vilja byta karriär och jobb helt och hållet 🙂

Våra bästa råd till dig som arbetar på kontor eller har andra stillasittande arbeten:
– Få in en rutin på att byta position så ofta du kan medan du ”måste” sitta eller stå.
– Så kallade micropauser är grymt bra, dvs att minst 1 gång i timmen ta en till några minuters uppehåll från de du gör och få in lite rörelse samt cirkulation i kroppen.
– Det kan räcka med att gå upp och ner för en trapp eller göra 10st knäböj för underkroppen. För överkroppen räcker kanske 10st lyft med armarna från sidan av kroppen till över huvudet och ner igen, samt vrida på huvudet fullt ut till höger och vänster 10 gånger.
– Sen se till att man på något sätt får in lite tuffare fysisk belastning några gånger i veckan. Det kan vara gympa, gym, sport, löpning och dylikt. Detta hjälper kroppen att ta hand om och rensa ut eventuell stelhet och restprodukter som blivit under veckan.

Referenser:

1: https://www.ces.regionstockholm.se/49a085/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-fysisk-aktivitet—en-prognos-om-kort–och-langsiktiga-effekter_.pdf

2: https://www.svtplay.se/din-hjarna

3: https://news.stanford.edu/2017/07/10/stanford-researchers-find-intriguing-clues-obesity-counting-steps-via-smartphones/

4: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10128862/

Behöver du hjälp?  

 

Tveka inte att höra av dig till oss antingen via mejl eller telefon.
Och välkomna att boka en behandling om ni behöver hjälp att återställa och behandla besvär som ni har ådragit er.

Boka tid hos oss

Telefon: 08-744 30 94

Mejl: info@kroppex.se

 

Inlägget Ont av kontorsjobbet? dök först upp på Kroppex.

Vi välkomnar Ruddy till Kroppex-gänget!

 

Vårt nyförvärv till kliniken i Solna är Ruddy som tog sin naprapatexamen nu i Maj 2023.

Ruddy med rötterna i Norrland har åkt snowboard länge och alltid haft ett intresse för kroppen och rörelseapparaten. Tidigare har han säsongsjobbat i fjällen men även arbetat många år i Stadium-koncernen.

Nu kommer ni hitta honom på kliniken i Solna och gärna med en skivstång i händerna på klinikens gym!

Ruddy har ett brett perspektiv när det kommer till naprapati och kommer applicera sin breda verktygslåda för att hjälpa dig på bästa sätt.

Från och med November hittar ni honom på plats i Västra Skogen.

Välkommen Ruddy!

 

Boka tid hos Ruddy

Inlägget Välkommen Naprapat Ruddy dök först upp på Kroppex.