Det goda nyheten är att de allra flesta höft- och ljumskbesvär går att göra något åt, och du behöver inte leva med dem i onödan. Genom naprapatbehandling kan du få hjälp att ta reda på vad som faktiskt orsakar smärtan och få en behandling som är anpassad just för dig.

I den här guiden går vi igenom de vanligaste orsakerna till ont i höften och ljumsken, hur en naprapat undersöker och behandlar den här typen av besvär, vad det kostar, och vilka förebyggande råd som faktiskt gör skillnad. Du behöver inga förkunskaper för att hänga med, vi tar det från början.

Vanliga orsaker till smärta i höften och ljumsken

Ont i höften och ljumsken kan ha många olika ursprung, och att förstå skillnaden spelar stor roll för hur besvären ska behandlas.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige. Brosket i leden tunnas gradvis ut, ledens ytor förändras, och smärtan sitter typiskt djupt i ljumsken och förvärras vid rörelse eller belastning. Forskning från Lunds universitet visar att nästan var tredje person över 45 år förväntas ha diagnosticerats med artros år 2032.

Bursit uppstår när en av höftens slemsäckar inflammeras. Smärtan sitter då vanligtvis på utsidan av höften och kan stråla nedåt längs låret, till skillnad från artrossmärtan som sitter längre in.

Tighta höftböjare (iliopsoas) är ett växande problem hos kontorsarbetare. Långvarigt sittande förkortar muskeln och ger ett dragande obehag i ljumsken och framtill i höften, framförallt när du reser dig upp eller börjar gå.

Hos idrottare är adduktorstrain och labrumskador vanliga orsaker som lätt förväxlas med ljumskbråck, vilket kan leda till felaktig eller fördröjd behandling.

Slutligen behöver smärtan inte ens komma från höften själv. Referred pain från ländrygg, SI-led eller nervrötter kan kännas precis som höft- eller ljumsksmärta, vilket gör en noggrann undersökning avgörande.

Höftledsartros – vad händer i leden och hur märker du av det?

Av alla orsaker till höftsmärta är artros den som flest känner igen, men ändå missförstår. Som nämnts tunnas brosket gradvis ut, en process som är långsam, vilket gör att tidiga signaler lätt ignoreras.

Hur känns det i praktiken? I ett tidigt skede märker du troligen stelhet och smärta efter vila, till exempel när du reser dig upp på morgonen eller efter att ha suttit länge. De första minuterna är värst, sedan lossar det. Men vid belastning, som längre promenader eller trappgång, kommer smärtan tillbaka.

De typiska symtomen är en djup, molande smärta i ljumsken, tydligt begränsad rotation i höften och ett rörelsemönster vid gång som ser lite stelt eller hackigt ut. Många kompenserar utan att tänka på det.

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna i Sverige och drabbar framför allt knän, höfter, fingerleder och stortåns grundled.

Det viktiga budskapet: du behöver inte vänta på kirurgi. Tidig konservativ behandling med träning, manuell terapi och rörelsevägledning kan bromsa försämringen och minska smärtan påtagligt.

En naprapat kan dessutom fånga upp något som ofta missas: när höftleden gör ont börjar kroppen omedvetet avlasta den. Det skapar kompensationsmönster i bäcken och ländrygg som med tid utvecklas till egna besvär. Ju tidigare dessa identifieras och adresseras, desto bättre.

Stillasittande och tighta höftböjare – ett växande problem på jobbet

Bland kontorsarbetare är tighta höftböjare ett växande problem.

Höftböjarmuskeln, eller iliopsoas, löper från ländkotorna ner till lårbenet. I sittande position hålls den i ett förkortat läge under timmar i sträck. Med tiden anpassar sig muskeln och förblir tight även när du reser dig, vilket skapar ett dragande obehag i ljumsken, begränsar höftrörligheten och tvingar ländryggen att kompensera.

Sitter du stora delar av arbetsdagen tillhör du en tydlig riskgrupp. Det positiva är att naprapatbehandling hos många arbetsgivare ryms inom friskvårdsförmånen, vilket gör det enkelt att agera tidigt.

Utan behandling kan konsekvenserna eskalera. En kroniskt tight iliopsoas kan påverka bäckenställningen och bidra till återkommande ländryggssmärta och sämre prestationsförmåga på träningen, oavsett om du springer eller lyfter.

Kortsiktigt hjälper regelbundna rörelsepauser och enkla töjningar. Men det löser inte rotorsaken.

En naprapats uppgift är att frigöra spänningen manuellt och ge dig individanpassade övningar som motverkar sittandets effekter i vardagen. Det är en långsiktig strategi, inte en quick fix. Vill du läsa mer om hur du tar hand om kroppen i vardagen hittar du fler tips på Kroppex hälsoblogg.

Så undersöker en naprapat höft- och ljumskbesvär

Men vad händer egentligen när du bokar ett besök? Undersökningen följer en tydlig struktur.

Det börjar med en noggrann anamnes: när smärtan startade, vad som gör det bättre eller värre, och hur besvären påverkar din vardag. Den informationen avgör vilken riktning resten av undersökningen tar.

Sedan analyserar naprapaten dina rörelsemönster i stående och gång. Kompensationer syns ofta tidigt, till exempel att bäckenet tippar eller att du omedvetet avlastar ett ben, vilket kan belasta ländrygg och knän sekundärt.

Därefter testas muskelfunktionen systematiskt: styrka, spänningsgrad och eventuella triggerpunkter i höftböjare, sätesmuskler, adduktorer och quadriceps utvärderas var för sig. Det ger en tydlig bild av var problemen faktiskt sitter.

Rörligheten i höftleden mäts och jämförs mellan sidorna. Det är ett viktigt steg för att skilja på om begränsningen kommer från leden själv eller från omgivande mjukvävnad, eftersom behandlingen ser olika ut beroende på svaret.

Om undersökningen ger misstanke om strukturell skada diskuteras remiss till röntgen eller MRI. Naprapaten hjälper dig förstå när det är motiverat och var du vänder dig. Undrar du om dina besvär passar för naprapatbehandling? Läs mer om vilka som kan behöva en naprapatbehandling.

Naprapatbehandling vid höft- och ljumsksmärta – så går det till

När undersökningen är klar börjar den faktiska behandlingen, och den ser olika ut beroende på vad naprapaten hittat.

Manuella tekniker som mobilisering av höftleden och SI-leden, samt mjukvävnadsbehandling av omgivande muskler och bindväv, används för att återställa rörlighet och minska smärta direkt i de strukturer som är drabbade.

Vid muskelstelhet och ihållande smärta används ofta dry needling som ett komplement. Tunna nålar placeras i myofasciella triggerpunkter i höftböjare, piriformis och sätesmuskler för att bryta smärtcykler och normalisera muskelfunktionen.

Rehabiliteringsövningar är lika viktiga som den manuella behandlingen. Dessa anpassas utifrån din funktionsnivå, dina vardagsrörelser och dina mål, oavsett om du är kontorsarbetare eller aktiv idrottare.

Hur många besök behöver du? Akuta besvär kräver oftast ett begränsat antal besök. Kroniska tillstånd som höftledsartros gynnas ofta av löpande underhållsbehandling för att hålla funktionen uppe över tid.

På Kroppex kombineras alla dessa metoder i ett samlat upplägg. Manuell terapi ensam ger sällan bestående resultat; det är kombinationen med aktiv rörelseträning som skapar verklig förändring.

Förebyggande råd för dig med höft- och ljumskbesvär

Här är fem konkreta råd du kan göra för att minska risken för besvär:

Töj höftböjarna varje dag. Gå ner i ett utfall med nedre knät i golvet, håll positionen en stund per sida. Det motverkar den förkortning som uppstår av långvarigt sittande och är troligen den enskilt mest effektiva vanan du kan bygga in.

Stärk sätesmusklerna. Höftlyft (glute bridge) och sidliggande benlyft belastar inte leden hårt men tränar de muskler som stabiliserar bäckenet och avlastar höftleden. Två till tre set varje dag räcker långt.

Res dig regelbundet och ta korta rörelsepauser under arbetsdagen. Det minskar muskelspänning och förbättrar cirkulationen. Sätt ett larm om du tenderar att glömma det.

Prioritera rörelsekvalitet framför tung belastning. Vid tidiga artrossymtom ger full rörlighet med rätt teknik bättre resultat än att lyfta tungt eller springa långa distanser. Du kan läsa mer om vad du kan göra själv för att stödja din återhämtning.

Boka underhållsbehandling regelbundet. Återkommande naprapatbesök hjälper till att fånga nya kompensationsmönster tidigt, innan de hinner utvecklas till smärta.

När bör du söka hjälp – och varför behöver du inte alltid gå till läkaren?

Förebyggande åtgärder hjälper, men de ersätter inte behandling när smärtan redan finns där.

Många väntar för länge i hoppet att besvären ska lösa sig själva. Det gör de sällan vid rörelserelaterade problem, och ju längre du väntar desto mer tid hinner kroppen bygga upp kompensationsmönster som skapar nya besvär.

Du behöver i regel ingen remiss för att besöka en naprapat. Det innebär att du kan få hjälp snabbt, utan att behöva vänta på ett läkarbesök via primärvården. För de flesta höft- och ljumskbesvär är en naprapat ett utmärkt förstahandsval.

Det finns dock situationer då läkare ska kontaktas direkt:

• Oförklarlig viktminskning i kombination med smärta
• Nattsmärtor som inte minskar när du ligger stilla
• Feber tillsammans med ledbesvär
• Direkt trauma mot höften, till exempel ett fall

Misstänker naprapaten att något annat ligger bakom besvären, hänvisas du vidare till rätt specialist och kan också få vägledning om röntgen eller MRI är motiverat.

Kroppex har kliniker på Odenplan, i Solna och i Norra Djurgårdsstaden, så oavsett var i Stockholm du befinner dig finns det en klinik nära dig.

Sammanfattning – ta nästa steg mot ett liv med mindre höftsmärta

Höft- och ljumsksmärta är sällan något du bara måste leva med. De flesta besvär går att åtgärda konservativt, förutsatt att du får rätt undersökning och en behandling anpassad efter just din kropp.

En naprapat hittar rotorsaken och lägger upp en individuell behandlingsplan.

Det viktigaste du kan ta med dig från den här guiden: vänta inte för länge. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre förutsättningar har du att behålla rörligheten, minska smärtan och undvika att besvären övergår i ett kroniskt tillstånd.

Hos Kroppex börjar varje besök med en genomgående undersökning. Därifrån får du en behandlingsplan byggd kring dina specifika besvär och mål, inte en generisk mall.

Boka ett besök på Kroppex klinik i Odenplan, Solna eller Norra Djurgårdsstaden och ta det första steget mot en höft som håller dig i rörelse.

Inlägget Ont i höften och ljumsken – vad beror det på och vad kan en naprapat göra? dök först upp på Kroppex.

Det är lätt att förstå varför. Livet är stressigt, kalendern full och ”det gör ju inte så ont än.” Men när smärtan väl slår till på allvar har problemet ofta funnits där länge, under ytan, och arbetat sig fram i det tysta.

Förebyggande naprapatbehandling handlar om att ta hand om kroppen innan den skriker efter hjälp. I det här inlägget går vi igenom vad förebyggande behandling faktiskt innebär, varför kroppen ofta varnar dig för sent och sju konkreta skäl att inte vänta. Vi tittar också på hur ofta du bör besöka en napropat, vem som har mest nytta av regelbundna behandlingar och vad forskningen faktiskt säger om det hela. Välkommen att läsa vidare!

Vad är förebyggande naprapatbehandling egentligen?

Naprapati handlar om mycket mer än att lindra en akut ryggvärk. En legitimerad naprapat undersöker, förebygger, diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar smärttillstånd och nedsatt funktion i rörelseapparaten, det vill säga muskler, leder och nerver. Yrket är legitimationsreglerat av Socialstyrelsen och finns med som erkänd vårdform på 1177.se, vilket ger naprapatin en tydlig plats inom det svenska vårdsystemet.

Förebyggande behandling är inte akutvård. Skillnaden är enkel men viktig: akutvård reagerar på smärta som redan finns, medan förebyggande behandling letar efter spänningar, rörelsebegränsningar och muskelobalanser innan de hinner bli ett problem. Du behöver alltså inte ha ont för att ha nytta av ett besök.

För att hitta och åtgärda dessa tidiga signaler använder naprapaten en kombination av manuella tekniker, bland annat:

• Manipulation och mobilisering av leder för att återställa rörelseomfång
• Massage och bindvävstekniker för att lösa upp spänningar i muskler och vävnad
• Stretching och övningar anpassade efter din kropp och din vardag

Vilka tekniker som används beror på din livsstil, dina rörelsemönster och hur kroppen reagerar. Det är alltid en individuell plan, inte en standardbehandling. Du kan läsa mer om vilka som kan behöva naprapatbehandling för att se om det passar din situation.

En sak som skiljer naprapatin från många andra vårdformer är att du som patient är en aktiv del av behandlingen. Egenvård, rörlighetsövningar och ökad självkännedom om din kropp väger lika tungt som besöket hos naprapaten. Behandlingen ger dig verktyg, men resultatet bygger på vad du gör däremellan också. Har du friskvårdsbidrag från din arbetsgivare kan förebyggande naprapatbesök ofta täckas, vilket gör det enkelt att göra det till en regelbunden vana.

Kroppen varnar dig ofta för sent

Att förstå vad naprapati gör är ett bra första steg. Men varför behöver du det innan det gör ont? Svaret handlar om hur kroppen faktiskt fungerar.

Ungefär var femte svensk drabbas av led- eller muskelbesvär varje år, och för var tionde övergår besvären i kronisk smärta med sänkt livskvalitet och nedsatt arbetsförmåga. Det är en stor grupp människor som hade kunnat slippa mycket om de agerat tidigare.

Kroppen är expert på att kompensera. När du belastar kroppen ojämnt, sitter snett i timmar eller tränar utan tillräcklig återhämtning, hittar musklerna och lederna andra vägar för att hålla dig i rörelse. Det fungerar ett tag. Men kompensationen bygger upp spänningar och obalanser under ytan, ibland under veckor eller månader, utan att du märker något. Det är precis det som gör att överbelastning kan vara svaret på varför nackspärr uppstår till synes utan förvarning.

Kumulativ belastning är särskilt lurigt. Upprepade rörelsemönster på jobbet, som att sitta med axlarna uppdragna mot öronen, eller intensiv träning utan vila, adderar mikroskador som var för sig är försumbara men ihop skapar ett verkligt problem.

Frånvaro av smärta är inte detsamma som att kroppen mår bra. Rörelsebegränsningar och muskelobalanser kan existera länge utan att trigga smärtsignaler. Smärta är kroppens sista larmklocka, inte den första.

Och det är just det som är problemet med att vänta: när smärtan väl kommit har du redan missat det tidiga fönstret då behandlingen är enklast, kortast och kräver färre besök.

7 skäl att inte vänta tills smärtan tvingar dig

Så varför ska du faktiskt agera nu, innan kroppen ger dig en tydlig anledning? Här är sju konkreta skäl.

1. Förebygga att akut smärta blir kronisk SBU har granskat 36 studier om huruvida behandling av sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater kan stoppa akut rygg- och nacksmärta från att bli långvarig. Slutsatsen är försiktig: underlaget räcker inte för ett säkert svar, men det beror på att forskningen är otillräcklig, inte på att behandlingarna visats ineffektiva. Det viktigaste budskapet är att agera tidigt, innan det akuta hinner sätta sig.

2. Bibehålla rörelsefrihet och kroppens balans Kroppen är ett sammankopplat system. En spänning i höften kan förändra hur du belastar knäet, som i sin tur påverkar ryggen. Regelbunden behandling motverkar de kompensationsmönster som smyger sig in och som annars leder till skador på helt andra ställen än ursprungsproblemet.

3. Förbättra arbetsförmågan Sitter du framför en skärm större delen av dagen? Spänningar i nacke, axlar och ländrygg påverkar mer än komforten; de dränerar koncentration och energi. Förebyggande behandling hjälper kroppen att hantera den statiska belastningen innan den sätter sig som huvudvärk eller stelhet som stör arbetsdagen.

4. Stödja idrottsprestation och minska skaderisk För dig som tränar regelbundet hjälper naprapaten att identifiera muskelobalanser och rörelsebrister innan de leder till överbelastningsskador. Att hitta svagheten i tid är alltid enklare än att rehabilitera en skada som redan inträffat.

5. Utnyttja friskvårdsförmånen smart Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag som täcker naprapatbehandling. Att använda bidraget förebyggande, istället för att spara det till när det väl gör ont, är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att investera pengarna.

6. Minska total behandlingsbörda och kostnad Att åtgärda ett problem tidigt kräver oftast färre besök än att rehabilitera en kronisk skada. Enkel räkneövning: två förebyggande besök per år kostar mindre, i tid och pengar, än sex behandlingar för att komma tillbaka från ett akut skov.

7. Ett bredare hälsosamtal Naprapater beaktar fysiska, psykologiska och sociala faktorer tillsammans. Stress, sömnbrist och arbetsbelastning syns i kroppen. Ett förebyggande besök handlar därför om hela hälsobilden, inte bara om var det eventuellt gör lite ont. Som komplement kan behandlingen kombineras med insatser som dry needling, ett kliniskt verktyg som passar vissa typer av muskelproblem, beroende på vad bedömningen visar.

Hur ofta bör man egentligen gå till naprapaten?

Skälen att börja är tydliga, men en vanlig följdfråga är: hur ofta ska man egentligen gå?

Det korta svaret är att det beror på dig. En naprapats rekommendation baseras på din belastning, dina tidigare besvär, din aktivitetsnivå och hur kroppen svarar på behandling. Det finns ingen universell frekvens som passar alla.

Som en praktisk utgångspunkt gäller ungefär detta:

• Kontorsarbetare och personer som tränar regelbundet: ett förebyggande besök var 4–8 vecka
• Personer utan specifika riskfaktorer: var 8–12 vecka räcker ofta gott

Efter en period av akuta besvär behöver du räkna med tätare uppföljning. Kroppen kan återhämta sig på ett sätt som skapar nya kompensationsmönster, där andra muskler och leder tar över för det som var skadat. Regelbundna besök under den fasen hjälper naprapaten att fånga upp sådana mönster innan de sätter sig.

Egenvård är lika viktig som besöket i sig. Rörlighetsövningar, styrketräning och enkla ergonomijusteringar på jobbet förstärker och förlänger effekten av behandlingen. Din naprapat anpassar dessa råd till just din situation, inte en generisk lista.

Det enklaste sättet att få ett konkret svar för din kropp är att boka ett första besök. Vid det besöket gör naprapaten en bedömning av din rörelseapparat och sätter ihop en personlig plan, med rekommenderad frekvens och egenvårdsråd. Om du är nyfiken på att komma igång erbjuder Kroppex ett öppningserbjudande som gör det enkelt att ta det första steget.

Vem har mest att vinna på förebyggande behandling?

Frekvensen är alltså individuell, men vem är det egentligen som har störst anledning att prioritera regelbundna besök? Här är fyra grupper som verkligen har mycket att vinna.

Kontorsarbetare och de som sitter still på jobbet

Kroppen är inte byggd för att sitta åtta timmar om dagen framför en skärm. Nacke, axlar och ländrygg bär en konstant statisk belastning som successivt skapar spänningar och rörelsebegränsningar, ofta utan att du märker det förrän smärtan redan är ett faktum. Förebyggande behandling hjälper till att fånga upp dessa mönster tidigt.

Idrottare och motionärer

Oavsett om du springer, lyfter vikter eller tränar CrossFit utsätter du kroppen för repetitiv belastning. Utan regelbunden behandling hinner muskelobalanser och rörelsebrister bygga upp sig tills de resulterar i en överbelastningsskada som tar veckor eller månader att läka. En naprapats ögon ser saker som du själv inte känner av.

Du som redan haft rygg- eller nackproblem

Har du en gång haft ett smärtepisod i ryggen eller nacken är risken för återfall påtagligt förhöjd. Det är inte en slump utan ett mönster, kroppen återgår lätt till samma kompensationer som orsakade problemet från början. Förebyggande behandling bryter det mönstret innan det hinner starta om.

Stressade personer med hög psykisk belastning

Stress tar sig uttryck i kroppen, ofta som ihållande spänningar i axlar, nacke och käke. Det är en fysiologisk reaktion, inte inbillning. Naprapaten kan arbeta direkt med de spänningarna och hjälpa dig att bryta kopplingen mellan stress och smärta.

Ruddy och övriga naprapater på Kroppex kliniker i Odenplan, Solna och Norra Djurgårdsstaden tar emot alla dessa grupper. Utöver naprapatbehandling erbjuds sportmassage, friskvårdsbehandlingar och dry needling som komplement beroende på dina behov.

Börja förebygga innan kroppen ber dig om det

Det viktigaste budskapet är enkelt: vänta inte på att det ska göra ont.

Smärta är ett sent varningssystem. När signalen väl kommer har kroppen ofta kompenserat i veckor eller månader, och det tar längre tid att rätta till ett inrotat problem än ett tidigt upptäckt. Att agera innan symtomen uppstår är helt enkelt mer effektivt.

Här är fyra konkreta steg du kan ta redan nu:

1. Boka en bedömning hos Kroppex. Ett första besök handlar inte om att behandla något som gör ont, utan om att kartlägga hur din rörelseapparat faktiskt mår. Du får en personlig bild av eventuella obalanser och en rekommendation för hur du bäst arbetar förebyggande framöver.
2. Kolla om du har friskvårdsbidrag. Många arbetsgivare erbjuder friskvårdsbidrag, och naprapatbehandling hos Kroppex är ofta bidragsberättigad. Det är ett av de smartaste sätten att använda bidraget, eftersom du investerar i att undvika problem snarare än att lösa dem i efterhand.
3. Kombinera behandling med egenvård. Regelbundna behandlingsbesök ger bäst resultat när de kombineras med rätt träning och dagliga rörlighetsvanor. Naprapaten hjälper dig att ta fram en rutin som passar just din kropp och livsstil.
4. Välj den klinik som passar dig. Kroppex finns på Odenplan, i Solna och i Norra Djurgårdsstaden. Välj det alternativ som är enklast för dig att besöka regelbundet, och ta det första steget mot en kropp som håller länge.

Sammanfattning:

Förebyggande naprapatbehandling handlar inte om lyx, det handlar om smart egenvård. Kroppen skickar sällan tydliga varningssignaler i tid, och när smärtan väl är ett faktum har problemen ofta funnits länge. Genom att agera proaktivt sparar du både tid, pengar och onödigt lidande.

De viktigaste lärdomarna från det här inlägget:

• Smärta är ett sent varningssystem, inte ett startskott
• Regelbunden behandling förebygger skador och förbättrar prestationsförmågan
• Rätt kombination av behandling och egenvård ger långsiktiga resultat
• Många kan använda sitt friskvårdsbidrag till just detta

Du behöver inte vänta på att något ska gå sönder innan du tar hand om det. Boka en bedömning hos Kroppex idag och ta det första steget mot en kropp som håller, rör sig bättre och mår länge.

Inlägget Förebyggande naprapatbehandling: varför du inte bör vänta tills det gör ont dök först upp på Kroppex.

Inlägget Vad är dry needling – och när är det rätt behandling för dig? dök först upp på Kroppex.

Inlägget Kroppex poddar dök först upp på Kroppex.

Kroppex sponsrar Lidingö F17 akademin

Kroppex är superstolta över att säsongen 2025 kunna gå in som sponsor och stötta Lidingö F17 akademilag i fotboll. Vi som naprapater brinner för att förmedla budskapet om hur viktigt fysisk aktivitet är för hälsa. Vi önskar tjejerna stort lycka till!

Bli smärtfri. Rör dig bättre. Må bra.

Något du undrar? Då är det bara att höra av dig!



08-744 30 94



info@kroppex.se



Odengatan 36, Stockholm

Boka tid idag

Inlägget Kroppex + Lidingö F17 dök först upp på Kroppex.

Inlägget Kroppex Atleter dök först upp på Kroppex.

Stillasittande & Fysisk inaktivitet = Problem

 

 

De senaste årtionden och framförallt under 2000-talet så har kontorsjobben tagit mer mark och blivit allt vanligare. Dessa har gjort oss fysiskt inaktiva och mer stillasittande än någonsin. Även pandemin som tog världen med storm styrde oss ytterligare i fel riktning, vi började jobba mer hemifrån och fick inte vår dagliga motion till och från jobbet i samma utsträckning. Restriktionerna för att minska smittspridningen ledde till en påtaglig minskning av fysisk aktivitet och detta ledde i sin tur till en negativ effekt på folkhälsan (1).

Innan det moderna samhället med kontorsjobben i spetsen utbredde sig så har människan alltid varit mer fysiskt aktiv. Både sett till arbetena som fanns innan kontorsjobben men backar man ännu längre bakåt så var vi även jägare & samlare vilket gjorde oss mer aktiva om dagarna.  Ur Anders Hansens serie om människan och hjärnan förklarar han att vi i genomsnitt tog ca 14000 steg om dagen förr (2). Ur en stor studie som forskarna vid Standford-universitetet gjorde där man samlade in data i 95 dagar från 111 länder och 700.000 personer såg man att vi i genomsnitt går ca 5000 steg per dag nu för tiden (3).

Jämför man tidspannen så är det en väldigt kort tid av människans existens i tid som vi plötsligt blivit väldigt mycket mer inaktiva. Denna plötsliga ändring är något som vi inte hunnit adaptera till, dvs våra kroppar är fortfarande formade och skapta att vara mer fysiskt aktiva än vad vi är idag. Människokroppens muskler och leder är skapta för rörelse och belastning, så pass att det är livsnödvändigt (4). Får vi inte tillräcklig mängd rörelse och belastning kommer vi sakta men säkert tappa funktion i kroppen. Detta leder oss in på inläggets rubrik, dvs att vi börjar få ont.

Man har sett i studier att vi vid stillasittande endast har ca 10% cirkulation i kroppen jämfört med när vi är fysiskt aktiva. Detta skapar problem då vi vid stillasittande ändå använder våra muskler för att arbeta framför allt statiskt för att hålla oss upprätta. Så musklerna jobbar statiskt och muskelarbete kräver syre. Syret transporteras i blodet, men i och med att vår cirkulation är så nedsatt så får vi inte tillräckligt med syre till musklerna. Detta märker vi ofta genom att man blir trött i tex ryggen, eller att det börjar domna i sätet eller sticka/pirra i musklerna. Det är också kroppens sätt att försöka signalera till dig att det är dags att röra på sig för att sätta igång cirkulationen och få mer syre till musklerna.

Men ofta hamnar vill tillbaka till stillasittandet igen ganska snabbt och processen börjar om. Under tiden det sker så producerar musklerna restprodukter från dess arbete i form av bland annat laktat (mjöksyra) och koldioxid. Detta är något som kroppen behöver ta hand om och dessa ska också transporteras via cirkulationen till levern och lungorna. Men eftersom vi har så låg cirkulation så blir mycket av restprodukterna kvar i musklerna och skapar dels en sur miljö (sänkt PH som leder till känsligare receptorer), men även stelhet i muskulaturen.

Med tiden så kan musklerna börja ömma och göra ont samt varar känsligare. Man upplever också ofta att man inte har samma ork, smidighet och vissa kan hitta ömma punkter eller ”knutor” i sina muskler.

Vanliga problem som uppkommer i samband med kontorsjobb är tex: Huvudvärk, stel nacke, musarm, domningar i armarna/fingrarna, smärta kring skuldror, falsk ischias, smärta i ländrygg och säte/höft, ont i svanskotan och ont i knän.

Samtliga besvär går att behandla för att få bort stelheten, restprodukterna samt återställa funktion i de områden som drabbats. Detta kan vara nödvändigt i många fall innan man tex själv kan träna eller återgå till aktivitet och vardagen fullt ut. Man kan självklart själv prova att träna och röra på sig för att se om det räcker för att råda bot på problemen, i vissa fall räcker det, i andra fall behöver man en behandling för att återfå funktion och minska smärtan.

Men för att undvika att få besvär igen eller få besvär överhuvudtaget så är det viktigt att vi förstår vad som orsakar problemen från början. Och för att minska risken för dessa behöver vi ändra på våra vanor vid kontorsjobb/stillasittande arbette. Se till att få in mer rörelse och fysisk aktivitet under dagen, för vi alla kommer inte vilja byta karriär och jobb helt och hållet 🙂

Våra bästa råd till dig som arbetar på kontor eller har andra stillasittande arbeten:
– Få in en rutin på att byta position så ofta du kan medan du ”måste” sitta eller stå.
– Så kallade micropauser är grymt bra, dvs att minst 1 gång i timmen ta en till några minuters uppehåll från de du gör och få in lite rörelse samt cirkulation i kroppen.
– Det kan räcka med att gå upp och ner för en trapp eller göra 10st knäböj för underkroppen. För överkroppen räcker kanske 10st lyft med armarna från sidan av kroppen till över huvudet och ner igen, samt vrida på huvudet fullt ut till höger och vänster 10 gånger.
– Sen se till att man på något sätt får in lite tuffare fysisk belastning några gånger i veckan. Det kan vara gympa, gym, sport, löpning och dylikt. Detta hjälper kroppen att ta hand om och rensa ut eventuell stelhet och restprodukter som blivit under veckan.

Referenser:

1: https://www.ces.regionstockholm.se/49a085/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/coronapandemin-och-fysisk-aktivitet—en-prognos-om-kort–och-langsiktiga-effekter_.pdf

2: https://www.svtplay.se/din-hjarna

3: https://news.stanford.edu/2017/07/10/stanford-researchers-find-intriguing-clues-obesity-counting-steps-via-smartphones/

4: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10128862/

Behöver du hjälp?  

 

Tveka inte att höra av dig till oss antingen via mejl eller telefon.
Och välkomna att boka en behandling om ni behöver hjälp att återställa och behandla besvär som ni har ådragit er.

Boka tid hos oss

Telefon: 08-744 30 94

Mejl: info@kroppex.se

 

Inlägget Ont av kontorsjobbet? dök först upp på Kroppex.

Vi välkomnar Ruddy till Kroppex-gänget!

 

Vårt nyförvärv till kliniken i Solna är Ruddy som tog sin naprapatexamen nu i Maj 2023.

Ruddy med rötterna i Norrland har åkt snowboard länge och alltid haft ett intresse för kroppen och rörelseapparaten. Tidigare har han säsongsjobbat i fjällen men även arbetat många år i Stadium-koncernen.

Nu kommer ni hitta honom på kliniken i Solna och gärna med en skivstång i händerna på klinikens gym!

Ruddy har ett brett perspektiv när det kommer till naprapati och kommer applicera sin breda verktygslåda för att hjälpa dig på bästa sätt.

Från och med November hittar ni honom på plats i Västra Skogen.

Välkommen Ruddy!

 

Boka tid hos Ruddy

Inlägget Välkommen Naprapat Ruddy dök först upp på Kroppex.

Vi välkomnar Robert till Kroppex-gänget!

 

Vårt nyförvärv Robert tog sin naprapatexamen nu i Maj 2023.

Robert har tidigare i livet sysslat en del med fotografi men har nu skolat om sig till naprapat. Han har alltid varit nyfiken på effekten av beröring och vad man kan åstadkomma men händerna som verkyg.

Nu kommer ni hitta honom på Odengatan där han både jobbar som massör och nu naprapat.

Han är noggrann, nyfiken och lösningsorienterad som naprapat och brinner för att hjälpa just dig med dina besvär på bästa sätt.

Från och med November hittar ni tider hos Robert på kliniken vid Odengatan.

Välkommen Robert!

 

Boka tid hos Robert

Inlägget Välkommen Naprapat Robert! dök först upp på Kroppex.

Året är snart slut och för många är det sista chansen att använda friskvårdsbidraget 2023. Friskvårdsbidraget är en fantastisk förmån som de flesta arbetsgivare valt att ge sina anställda med syftet att höja välmåendet och förebygga ohälsa.

Det enda du behöver göra för att kunna nyttja ditt bidrag är att lämna in kvitto till din arbetsgivare på godkända aktiviteter. Varje år kan man få upp till 5 000 kr i friskvårdsbidrag beroende på vad som gäller på just din arbetsplats.

 

Fler än 30% utnyttjar inte bidraget

Trots att friskvårdsbidraget faktiskt är just ett bidrag, så är det runt 1/3 som ändå inte använder det. Det kan såklart finnas många anledningar till att bidraget inte utnyttjas, men mycket kan nog ligga i brist på information om vad man kan använda det till. Skatteverket som gör friskvårdsbidraget möjligt godkänner många olika aktiviteter och behandlingar som syftar till att främja individens hälsa.

 

Några exempel för vad som kan användas med friskvårdsbidrag

Friskvårdsbidraget kan användas till mycket mer än vad man kanske kan tro. Här kommer några exempel på vad du kan använda ditt friskvårdsbidrag till:

• Personlig Träning
• Gym
• Massage
• App för träning eller viktnedgång
• Bastubad
• Golf
• Utförsåkning, slalom och snowboard
• Padel
• Klättring
• Kampsporter
• Forsränning

 

Friskvårdsbidrag hos naprapat

Visste du att du även kan använda ditt friskvårdsbidrag hos naprapat? Massage, akupunktur, stretching och träning är godkända. Behandling och träning med syfte att förbättra kroppshållning och rörelsemönster kan du också använda ditt friskvårdsbidrag för.

En vanlig naprapatbehandling går dessvärre inte att ta som friskvård, då denna räknas som sjukvård.

Vill du använda ditt friskvårdsbidrag hos oss?

Köp online och få kvitto direkt

Inlägget Utnyttjar du ditt friskvårdsbidrag? dök först upp på Kroppex.