Har jag diskbråck?
Publicerad: maj 13, 2021
Skriven av: Johan Axelsson, Leg. naprapat, BSc kognitiv neurovetenskap

Diskbråck är något som för många kan låta farligt och att man kommer ha problem med det resten av livet. Det kan göra fruktansvärt ont och hindra dig från att göra mycket av dina dagliga aktiviteter. Smärtan gör att det är lätt att tänka att det här aldrig kommer att gå över. Men det stämmer inte. Diskbråck är inte permanent utan det läker. De flesta är besvärsfria inom 6 veckor.

Ett diskbråck behöver nödvändigtvis inte komma av att man har gjort något speciellt, som att ha lyft något tungt, utan det kan komma smygande över tid där man har lite småkänningar i ryggen. Den utlösande faktorn till smärtan kan sedan komma t.ex. av att ta på sig skorna, plocka ur diskmaskinen eller lyfta tvättkorgen – det sista som fick det att ”rinna över”.

Diskbråck är vanligast i ländryggen följt av nacken och sist bröstryggen. Ett diskbråck i ländryggen är 15 gånger mer vanligt än i nacken.

Viktigt att veta är att även om du har ont i ryggen betyder inte det att du har fått diskbråck. Ryggont kan bero på många olika saker. Intressant nog så behöver faktiskt inte diskbråck heller leda till att man får ont. 20-30% av befolkningen har diskbråck utan att ha uppgett att de haft några besvär från ryggen. Det kan låta konstigt, men det är som med mycket när det gäller smärta – att det är många faktorer som spelar in för att du ska uppleva smärta.

Omkring 1-3% får diskbråck med symtom.

Diskbråck symtom

Vanligast där diskbråck uppstår är nedre delen av ländryggen mellan kotorna som kallas L4-L5 och L5-S1. I nacken är det vanligast att få diskbråck mellan kotorna som kallas C5-6 och C6-7.

Symtom på diskbråck i ländryggen kan vara:

  • Ont i ryggen
  • Ont i ett ben
  • Värre av att sitta
  • Smärtan är molande eller huggande
  • Svårigheter att kontrollera benet
  • Domningar och stickningar i benet och foten
  • Ökad smärta vid ökat buktryck (t.ex. hosta, nysning eller toalettbesök)

Symtom som du ska söka akut vård för

Om du har svårt att kontrollera urinblåsa och tarm, känselbortfall runt könsorgan och/eller ändtarm ska du direkt kontakta en akutmottagning.

Vad är ett diskbråck?

För att förstå ett diskbråck behöver man först förstå lite om hur ryggen är uppbyggd.

Ryggraden består av flera ryggkotor och mellan dessa finns leder som möjliggör rörelse, t.ex. att du kan böja dig framåt eller vrida kroppen. Runt hela ryggraden finns ett flertal väldigt starka ligament och muskler som gör att din rygg tål mycket belastning samtidigt som den är byggd för rörelse. Mellan varje kota finns även diskarna. Disken består av 2 delar: en inre och en yttre del. Den inre delen är en mjuk massa, som en geleklump, medans den yttre delen är mer hård som ska skydda den mjuka delen. Diskarna är sammanvävda med kotorna och ligger alltså inte fria. 

Över tid kommer diskens funktion att försämras. På samma sätt som att vi får mer rynkor med åren så kommer även våra inre strukturer få ”rynkor” kan man säga. Diskarna har hög vattenhalt som gör att de fungerar bra som “stötdämpare” och är elastiska. Efter 20 års-åldern minskar vattenhalten och höjden på disken kommer att sjunka successivt över tid, vilket då kommer att försämra diskarnas funktion.

Vid ett diskbråck så har diskens struktur skadats på något sätt så att den inre delen börjat läcka utåt. Den kan antingen delvis tryckas utåt (protrusion), helt (extrusion) eller om den ligger fritt från disken (sekvester). Detta kommer att reta “smärtnerver” runt det området i ryggen och påverka större nerver som går ner i benet. Detta kan göra att man upplever smärtan både i ryggen och i benet. Smärtan i benet kallas för ischias.

Oftast är riktningen på diskbråcket bakåt och åt vänster eller höger. Sidorna på den yttre delen av disken är tunnare och har mindre stöd, vilket då ökar risken för att skadan ska ske just där. 

Vad är det som gör ont? En kombination av retning av nerver och en inflammatorisk respons på den skadade disken och nerven tros vara orsaken till att man upplever smärtan. 

Vem kan få diskbråck?

De som får diskbråck är vanligast i åldern 30-50 år. Efter 60 års är det mindre vanligt att diskbråck är orsaken till smärtan. Det är mer vanligt hos män att få diskbråck. 

5 faktorer som ökar risken för diskbråck

  1. Ärftlighet, om någon av dina föräldrar har det är risken större att du får det
  2. Rökning
  3. Tränar och rör dig lite
  4. Hög arbetsbelastning
  5. Högt BMI

I tabellen nedan kan man se sannolikheten för olika strukturella orsaker till smärta i ländryggen.

Mönstret som man ser är att smärta relaterad till disk är vanligast tidigare i livet för att sedan ju äldre man blir ökar sannolikheten att smärtan kommer från leder i ländryggen, bäckenlederna eller andra orsaker.

Prognosen  

Diskbråck är som många andra skador i kroppen och är något som kommer att läka. MR visar att det har läkt efter 6 månader hos 2/3 de som fått diskbråck. Smärtan minskar oftast innan full läkning har skett. 90% är bättre inom 6 veckor.

Behöver jag opereras?

Bedömningen för operation görs beroende på symtom. Om man inte har blivit något bättre med hjälp av andra behandlingsformer eller om symtomen förvärrats kan operation övervägas. Detta är oftast efter 6-8 veckor.

I sverige får 20/100 000 opereras varje år för diskbråck, så de flesta blir bra utan kirurgi.

 

Vad kan jag göra själv?

Håll dig flytande. I den akuta fasen kan det var väldigt svårt att ens göra något överhuvudtaget. Det gör ont vad du än gör. Men efter några dagar brukar de flesta uppleva att den absolut värsta smärtan börjar avta och du kan börja röra dig något bättre än dagarna innan. 

Allt beror på hur mycket smärta du har och anpassa efter det. Det är viktigt att du försöker hålla dig i rörelse så gott det går. Prognosen är sämre om du är stilla och försöker ”vila bort smärtan”. Istället kan korta promenader och små rörelseövningar hjälpa dig att känna dig bättre. Rörelseövningar kan t.ex. vara bäckentippningar, lättare stretch av muskulatur runt höften och höftlyft.

Bästa träningen vid diskbråck

Den bästa träningen är den som du klarar av att genomföra. Leta inte efter superövningar som ska ta bort smärta utan hitta variationer och anpassningar av träning som du kan göra.

Det du utgår från är att du kan genomföra träningen utan att smärtan tilltar för mycket och att du inte upplever mer symtom efter din träning eller dagen därpå. Du kan egentligen inte göra mer ”skada” men du kan däremot irritera vävnaden  mer så din kropp signalerar mer smärta. Så om du har mer smärta en dag så betyder det inte att ditt diskbråck har blivit sämre.

Smärtan kommer att variera över tid. Om du upplever mer smärta en dag så måste det inte alltid vara att du har gjort något eller blivit sämre, utan det kan vara en del i den naturliga läkningsprocessen. I grafen nedan kan du se hur smärtan förändras över 2-3 månader.

Behöver du hjälp?  

Om du har ont i ryggen och känner dig osäker på vad det kan vara, så är du välkommen att kontakta oss. Vi kan undersöka och bedöma din ryggsmärta för att sedan hjälpa dig på bästa sätt.